Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bronsåldern ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
32
egyptiska kulten från menniskooffer, som deri blifvit af de pheniciska Hyksos in-
förda +). — Af alla dessa skäl antager jag, att dessa figurer föreställa offerprester.
Sedan nu (nästan) alla figurerna på Kiviksmonumentet blifvit förklarade, torde
jag få fästa läsarens uppmärksamhet derpå att de blifvit lästa från höger till ven-
ster, och att de mdste i denna riktning läsas, om de skola förstås. Då de på-
tagligen utgöra en skrift, ehuru icke med bokstäfver, utan med figurer, så bevisar
äfven detta förhållande, att de äro af semitiskt urspung och måste läsas i samma
riktning som hvarje phenicisk eller hebreisk skrift.
Äfven bör jag, innan vi lemna detta monument, omnämna att detta icke är
det enda i sitt slag, som funnits i Skåne. Professor Sjöborg omtalar i Samlingar
för Nordens fornälskare 111, sid. 146, att två mil från Kivik, på gränsen mellan Wall-
bys och Wranarps ägor i Järrestads Härad, är en sten med figurer inlaggd i gärds-
gården, och att den är tagen från den närbelägna ätthögen, Willfarahögen kallad.
— — ”På nämnda sten ser man”, säger Sjöborg, ”med lika dålig teckning som vid
”Kivik, en vagn med 4 hjul, dragen af 2:ne hästar, och dervid något som tyckes
”föreställa en väg eller en bro, måhända ett skrank tillhörande en circus”. Man in-
ser af denna besynnerliga förklaring att, jemte vagnen och hästarna, finnes samma
dubbla eller enkla zickzacklinier, som på Kiviksmonumentet, stenarna N:o 3 och 4,
och att således här omtalas ruiner efter ett förstördt monument, likt det vid Kivik ").
Till ofvanstående förklaring af figurerna på 8:de stenen, der ett menniskooffer
framställes, finna vi ett motstycke i det fynd vid Peccatel i Mecklenburg, som Hr
Archiv-Rådet Lisch beskrifvit i Jahrb. IX, sid. 369 med plancher.
Ar 1845 lät Hr Lisch öppna den största af de tre nära hvarandra liggande
högarna. Midt i denna fanns under en stenhop ett begrafningsställe, der ett brändt
lik och der bredvid en hel hop brons-antiqviteter träffades. Dessutom fanns i samma
hög, i riktningen från öster till vester, ett af flera delar bestående offeraltare. Åt
öster bestod det af en liten fyrkantig upphöjning, 5 fot hög och bred på hvar sida;
på vestra sidan om denna stod en dylik upphöjning och på denna en (inmurad?) rund
kittel, 3 fot i genomsnitt, 2 fot djup, med brädden ungefär 1 fot uppstående öfver
altaret. I vester till denna upphöjning stötte ett stort 10 fot långt och lika bredt,
samt likaledes 5 fot högt bord, altaret. Alltsammans var gjordt af sandblandad
") Eine Reaction — — wenigstens gegen die den Phoenikern eigenthimlichen rohen und grausamen Men-
schenopfer, muss unmittelbar nach der Vertreibung der Phoeniker statt gefunden haben m. m. Röth
Geschichte u. Abendl. Philos. I, p. 216. ”
"’) Kanske, om vi kunde finna rätt på detta, skulle vi der träffa ormfiguren, som saknas i Kiviksgrafven,
men som finnes både i katakomben på Gozo, Badger Descript. of Malta &. p. 370, äfvensom i graf-
ven på Gavr-Innis, Histoire de France par Bordier et Charton I. p. 10—11. Denna graf tillhör
högst sannolikt äfven bronsåldern och samma kult som de omnämnda. Jag har ej besökt den; men af
hvad derom anföres, synes mig ej vara tvifvelaktigt till hvad kulturperiod och kult den hört. Prof.
Worsaae uppgifver i sina Meddelelser fra Normandie och Bretagne 8. 19, att der på stenarna finnas
inbuggna både spiraler och ormfigurer, äfvensom figurer af yxor, men af hvad form dessa äro, har jag
ej kunnat få veta. Flera hithörande monumenter torde sannolikt efter hand upptäckas.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
