Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bronsåldern ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
46
och Jutland, äfvensom vid kusterna af Danska öarna och Skåne. Jag tviflar på att
Phenicerna drifvit bernstenshandel äfven vid Preussiska kusten, så mycket mer som
jag är förvissad att syd- och sydost-kusten af Östersjön då, icke på långt när var
der den nu är belägen. Sedan den tiden har Östersjöns physiska geografi säkert
undergått stora förändringar. Och vestkusten af Europa, dtminstone från Belgien
till Skagen, gick då vida längre ut än nu och hade flera öar och holmar, som nu
försvunnit. Jemf. v. Maack: Das urgeschichtl. Schlesw. Holst. Land. Rörande bern-
stenshandeln i Danmark, hänvisa vi till E. C. Werlauffs ypperliga skrift: Bidrag til
den Nordiske Rachandels Historie. Kjöbenh. 1835, der detta ämne är utförligt af-
handladt. I alla de trakter der eftersökta handelsvaror i större mängd funnos, är
det helt naturligt att Phenicerna isynnerhet anlade handelsfaktorier; och deraf kan
man förklara att pheniciska bronssaker finnas i större antal i Irland och Danmark,
än 1 andra, äfven kringliggande länder. Måhända kan Irland i detta hänseende täfla
med Danmark; ty der äro traditionerna bättre bibehållna än i något annat af det
vestra Europas länder"), hvilket också kan till en del hafva sin grund deri, att
Irland låg mer isoleradt, och hemsöktes ej så ofta af invandrande främmande folk-
hopar eller arméer, som de flesta andra.
Det är mer än sannolikt att Phenicerna här i vår Nord, jemte bernsten, äf-
ven skaffade sig vackra skinnvaror (pelsverk), hvarpå i alla tider, likasom ännu, i
Orienten sattes högt pris ”"), och att de förskaffat sig sådana från Sverige, kunna
vi sluta deraf att vi stundom finna, i jorden, trubbiga pilar af brons, som påtagli-
gen blifvit använda att dermed skjuta sådana pelsdjur, hvilkas skinn ej fingo sudd-
las af blod. Två sådana bronspilar förvaras i min f. d. samling i Lund, bagge funna
i södra Skåne. Säkert är dock att på den tiden användes äfven spetsiga jagtpilar,
ej blott af brons, utan äfven af flinta.
Att Phenicerna äfven besökt vestra och norra kusttrakterna af Norge, anser
jag kunna faktiskt ådagaläggas. Att de varit stora fiskare och mycket begärliga
efter goda fisksorter, hedfva vi redan sett sid. 40, och sedan de en gång kominit hit
till Norden, var det för dem lätt att få reda på att vestkusten af Norge var särdeles
fiskrik, och att der fanns i mängd en förträfflig fiskart, Laxen, som i det närmaste till
storlek och form, äfvensom i någon mån till lefnadssättet, liknade deras Thynnos (Thon-
fisken), på hvilken de satte ett särdeles högt pris. Jemf. Cuvier Hist. Nat. des poiss.
VIII. Med kännedom härom, skola vi finna det belt naturligt, att de på Norges kust,
inrättade samma fiskemethod att fånga Laxen, som de vid Medelhafvets kuster haft
för att fånga Thynnusfisken; och vi skola se att detta verkligen är förhållandet.
”) Hurudant förhållandet, i detta hänseende är i Spanien, känner jag icke.
”) Att de rika och förnäma i Orienten äfven i forntiden satte högt värde på vackert pelsverk, tror jag
mig kunna, bland annat, sluta af en frescomålning från Thebe, förvarad i British Museum, der Ra-
meses III, d. v. s. Grckernas Sesostris, föreställes efter en seger öfver Ethioperna, sitta på en stol,
och de besegrade folken ödmjukt feambära till honom såsom segerbyte det dyrbaraste de äga af lan-
dets alster, och deribland vackra skinn, som hänga på en stång och frambäras af två Ethioper.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
