Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bronsåldern ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
67
resor och anlade talrika kolonier: vid Adriatiska hafvet, på Corsika, i Central-Ita-
lien, Gallien och Spanien. Af dessa blef Massilia den mest frejdade.
Det berättas, säger Strubo (IV. I 4 Paris. uppl. 1 s. 148, 52) att då Phocw-
erna voro färdiga att begifva sig astad för att anlägga denna koloni, fingo de ett
orakelsvar, som befallde dem att af den Ephesiska Diana (det är soma gudinna
som Phenicernas ÅAstarte) mottaga en anförare för seglingen. För att efterkomma
denna befallning, lade de till vid Ephesus och frågade på hvad sätt de kunde
verkställa det uppdrag de fatt. Då uppenbarade gudinnan sig i sömnen för Ari-
starche, en af de mest hedrade tempelfruarna, och befallde henne att segla bort
med Phocwerna och taga med sig en afbild af helgedomarna. Sedan detta skett
anlade de kolonien Massalia, byggde der ett tempel at Diana, satte Aristarche till
dess prestinna och hade henne i stor heder. Redan i Phocwa hade de dyrkat sol-
guden Apollo d. v. s. den pheniciske Baal, hvars dyrkan, säger Strabo, är gemen-
sun för alla Jonier; men Dianas för Ephesierna. Nu fingo de begges helgedomar
förlagda till Massalia. Strabo säger också att (på hans tid?) fanns inom borgen
"ett Dianas tempel och ett Apollos tempel. Det förtjenar anmärkas att efter besge
dessa "afgudahus hafva funnits spår ännu i våra dagar. Enligt Dictionaire generale
de Bioyraplie et d Histoire, Puris 1857, finnes ännu en gannnal kyrka i Marseille
som varit ett Dianas-tempel ”) och för några år sedan, 1845, har man bland rui-
nerna af ett nedrifvet hus, som äfven legat i gamla staden, i närheten af la Major,
funnit cen gammal stentafla med en pheoenicisk inskrift, som visar att den varit
uppställd i ett Baals-tempel och innehåller ordningsregler för de offrande. "") Den
har blifvit beskrifven och aftecknad af den lärde D:r Movers i hans skrift: Das
Opferwesen der Karthager, Bresl. 1847, och lemnar högst märkvärdiga upplysningar,
rörande denna pheniciska koloni; hvarom något mer sedan.
Strabo som beskrifver staden och hamnen, säsom på hans tid särdeles präk-
tiga, säger att dess författning var republikansk. Det samma upplyses af sten-
taflan, som tillika underrättar att der voro Sufeter, likasom i Karthago, och att
isynnerhet religionsväsendet var inrättadt på Karthagiskt vis. Massiliensarna id-
kade mest sjöfart och handel; de eröfrade dock några landsträckor kring staden,
och anlade åtskilliga kolonier.
Då Pytheas reste från Massilia åt norden, 350 f. Chr. hade således denna
koloni varat i 250 år och var allt jemnt i stigande utveckling. Då nu religionen
derstädes ända från början varit den pheaniciska, och der fanns tempel så väl för
solguden Baals, som för naturgudinnan Astartes kult och, så vidt man vet, fanns
der ingen annan gudadyrkan, hvarom man så mycket mer blir öfvertygad då man
känner att, utom Judarna, har intet folk funnits, som så strängt hållit på sin reli-
’) On remarque l’anicenne cathedrale, dite la Major, qui etait un temple de Diane.
") Den förvaras på Museum i Marscille, och ett gipsaftryck deraf finnes i Bibliotheket i Paris.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
