Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bronsåldern ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
103
Under den tid som förflutit, sedan 2:dra häftet af detta arbete utgafs, hafva
till min vetskap kommit åtskilliga anmärkningar, som skaffat mig den fördelen att
jag deraf kunnat finna hvilka delar af ämnet varit mer eller mindre i behof af
ytterligare bevis, för att kunna rätt inses och stadga en öfvertygelse. Och enär
jag anser ämnets fullständiga utredning bidraga till en riktig uppfattning af till-
ståndet i vårt fädernesland under den hednatid, som föregått Nordens historiska
ålder; har jag föresatt mig att, så vidt helsa och lifstid medgifva, än vidare fram-
lägga så påtagliga bevis, att ingen opartisk och tänkande man bör kunna betvifla
mina åsigters riktighet. Jag skall härvid fortfarande följa den redan från början
uttalade grundsatsen att icke inlåta mig i disputer, utan genom att framlägga ännu
flera upplysande fakta och slutföljder, bringa frågan till sin slutliga lösning.
För att redigt och fullständigt framkomma till detta mål, anser jag mig böra
skilja ämnet i sina hufvudsakliga delar och anföra bevis för hvardera delen särskilt.
De tre hufvudsatser, hvaraf ämnet består äro följande: 1:mo Phenicer hafva under
en långt aflägsen forntid, idkat byteshandel på Europas vestra kustländer, hufvudsak-
ligast för att erhålla tenn och bernsten, äfvensom fisk och pelsverk; 2:do Dessa Phe-
nicer, som innehade en hög teknisk bildning, hafva hit infört bronskulturen och små-
ningom medelst talrika kolonier, bosatt sig bland landets dåvarande halfvilda invånare
i vestra och norra trakterna af vår verldsdel; 3:tio Tillika med bronskulturen hafva
de äfven hitfört och bland invånarna kringspridt sin pheniciska soldyrkan, d. v. s.
Baalskult, och denna har länge efter bronsålderns slut fortfarit och ännu, då chri-
stendomen infördes, varit den allmännast rådande hednakult, i södra och vestra
delarna af skandinaviska halfön.
Dessa äro de hufvudsatser som böra fullständigt bevisas. De öfriga t. ex.
buruvida Pelasgerna voro af semitisk stam, eller huruvida Etruskerna voro Phenicer,
m. fl. äro för vårt ämne af mer underordnad betydenhet, hvarföre jag anhåller att
den benägne läsaren ville från dessa skilja hufvudsatserna och om dessa befinnas
fullt bevista, anse den egentliga frågan vara utredd och besvarad.
Hvad den första af dessa hufvudsatser beträffar, så får den ett ovederläggligt
stöd, om det kan bevisas att allt tenn, som omnämnes i de gamlas skrifter, antingen
rent eller blandadt med koppar till brons, ursprungligen härledde sig från det vestra
Europa och att de Ostindiska tenngrufvorna först under en långt sednare tid blifvit
upptäckta och begagnade. Härigenom blefve det ovedersägligt att Phenicerna, som
voro forntidens driftigaste och vidsträcktast handlande folk, redan ett och annat
årtusende före Christi födelse idkat handel på det vestra Europa; ty tenn uppräknas
redan bland det byte som Egyptiska Pharaonen Thotmoses, III kring år 1600 f. Chr.
tog i landet Tounep (Phenicien), Brugsch Hist. d’ Egypte pag. 101;”) på samma
") Jemf. ofvan sid. 56 not. Tennet i Phoenicien var väl hemtadt från Vestern; och uppgiften att tenn
fanns i landskapet Drange i Indien (Strabo XXV 2, 10) var sannolikt en phoenicisk skeppareuppgift.
Vi möta framdeles åtskilliga af samma halt.
Nilssons ur-inv. 3:dje Häftet. 15
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
