Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bronsåldern ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
104
ställe pag. 103 omtalas tenntackor (briques d’étain) tagna i Assyrien och pag. 90
förekomma’ äfven bronsrustningar, hvilket allt bevisar att brons redan då förfärdi-
gades genom sammansmältning af koppar och tenn. Och som tenngrufvor, hvarken
då eller någonsin, funnits i Phenicien, Judeen eller Assyrien, så är det påtagligt
att tennet genom Phenicernas handel blifvit ditfördt från något annat land. MHvar-
ifrån det kommit, har redan blifvit nämndt och skall vidare omnämnas. Ungefär
vid samma tid omtalas tenn bland det krigsbyte, som Isratliterna, under Moses led-
ning, togo af de besegrade Moabiterna (4 Mos.-B. 31, 22) hvilket enligt Hales;
anförd af D:r Smith, skall hafva inträffat 1608 år f. Chr. Vi finna således att ej
blott tenn funnits i mängd hos vestra Asiens folk under denna gamla tid. utan äfven
att de förstått att deraf, genom legering med koppar, bilda brons. Vi finna på
flera ställen i gamla Testamentets skrifter, till och med i de äldsta, Mosaiska
böckerna, att brons blifvit användt till verktyg och vapen. I 1 Sam.-Bok 17, 5—17,
der Goliaths stridsrustning beskrifves, säges att han hade ett kastspjut af brons”).
På flera ställen i Mose Böcker benämnes med samma ord den metall, hvaraf Moses
fått befallning att under sjelfva ökenresan låta förfärdiga flera slags till Hebreiska
gudstjensten hörande verktyg och kärl, t. ex. 2 Mos.-B. 26, 37; 27, 2. Sid 41
hafva vi erinrat om ädelstenen Tharschisch, som satt i den öfverstepresterliga embets-
skölden och som antyder en förmosaisk handel mellan Egypten och Spanien. Att
man i ruinerna efter det gamla Tebe och andra Egyptiska städer funnit husgeråd
af brons, ha vi redan nämnt sid. 43. Af allt detta är tydligt att Egyptierna hade
brons och således äfven tenn redan före Moses utvandring med Isracliterna. Hvar-
ifrån detta tenn kommit till Egypten skola vi snart få erfara. Före Trojanska
kriget, som merendels antages hafva stått kring 1200 år f. Chr. måste brons, hvartill
tenn erfordras, hafva blifvit spridt äfven till Grekerna och varit i allmänt bruk; ty
alla de eggvapen: svärd, lansar, till och med trecggade pilar, som af Homer be-
skrifvas, äro af brons, och de två förstnämnda till formen alldeles lika dem, som på-
träffas i jorden hos oss jemf. s. 96. Om treeggade pilar träffats här, känner jag icke;
väl ha de funnits på andra ställen i det vestra Europa. Äfven Plinius intygar att
tenn var kändt och högt värderadt till och med före Trojanska kriget ""). Att i
Jerusalems tempel, som byggdes kring 1000 år f. Chr. (Tyriskt) brons, af Tyriern
Hiram användes till tempelkärl och prydnader, hafva vi redan anfördt sid. 18.
Fyra hundra år sednare, eller 600 år f. Chr. då Tyrus ännu stod i sin fägring,
skildrar Profeten Hesekiel (kap. 27) i en härlig målning dess vidsträckta handel,
dess rikedom och prakt. Bland en mängd när och fjerran belägna ställen, med
hvilka Tyrus idkade handel, anför Profeten i 12 versen: »Tarschisch handlade med
") Jag anser mig böra öfversätta hebreiska ordet nn med brons ej med koppar; ty det är samma
ord som i 1 Kong.-B. 7, 27—30 användes för benämning på den metall, af hvilken Hiram förfärdi-
gade prydnaderna i Jerusalems tempel, hvarom här nedan.
”) Plin. Hist. nat. XXXIV 47. Album plumbum habuit auctoritatem et illiacis temporibus.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
