Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bronsåldern ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
121
sannolikt, så kan -man dock taga för gifvet att landets då varande vilda invånare
förskaffat sig deraf som qvinnosmycken. Vi veta hur aflägset bort från stamorten
sådant kram kan komma, genom byteshandel mellan vildarna sjelfva. Hos oss har
man funnit bernstenssmycken jemte skeletter i grafvar, hörande till stenåldern, således
till folk på lägsta bildningsgraden, långt upp i Westergötland och Småland. Man
kan deraf taga för gifvet att Phcenicerna snart fingo se bernsten i tenntrakten, om ock
endast som smycken på invånarnas qvinnor; och sedan var det lätt för dessa oför-
fårade sjömän att träffa fyndorten för detta så kostbara och ifrigt eftersökta na-
. turalster.
Men sedan de nu en gång funnit stället för denna rika bernstenstillgång, så
uppkommer den frågan. om de der anlade ständigvarande kolonier, eller de blott
tidtals seglade dit för att hemta sin last, och sedan seglade bort för att en annan
gång återkomma? Denna frågas afgörande är för vårt ämne af den största vigt,
och bör ej lemnas å sido, förr än vi derom gjort oss en klar föreställning.
Den som har någon kännedom om det sätt, hvarpå först Tyrierna, sedan
Carthaginenserna kommo till sin stora rikedom och makt, har redan för sig sjelf
besvarat denna fråga; och åt den som ej innehar denna kännedom, tager jag mig
friheten att föreslå genomläsandet af någon Afhandling om Phenicernas och Car-
thaginensernas sätt att gå till väga, för bedrifvandet af sin handel t. ex. Heerens
Ideen iiber die Politik, den Verkehr und den Handel 1 Th. 4:te Aufl., också under titel
Heerens Historische Werke XI Th. 1 Abbt.) S. 24—150 ; och rörande Carthaginens. 2:ter
Th. — Hist. Werke Th. XIII. — Han skall deraf finna att Phenicerna först började
att plantera nybyggen på de östliga kuster och de öar i Medelhafvet, som lågo dem
närmast. På denna smala kuststräcka utgjorde deras nybyggen en nästan sam-
manhängande stad. Småningom utsträckte de sina kolonisationsföretag vidare åt
vester, så att de efter hand intogo de flesta dar och kuster i Medelhafvet. Der-
efter intogo de en stor del af Spanien, och slutligen åtskilliga trakter af det vestra
Europa. De gingo härvid tillväga som alla mäktiga handelsstater från de äldsta
till närvarande tid. De eröfrade icke, åtminstone icke till en början, genom eld
och svärd; de kommo som fredliga handlande och utbjödo åt invånarna deras kram,
i utbyte mot ställets produkter. Invånarna sågo gerna att dessa utländningar till-
förde dem bjertfärgade tyger och granna glasperlor, som vilda folk alltid högt
uppskatta, och lemnade dem dessa i utbyte mot saker, som invånarna ej visste att
värdera; hvarföre det uttryckligen säges att de förvånade sig öfver att få så rik
betalning för hvad de ansågo ej äga något värde. Hade främlingarne träffat en
kust, eller en ö, der anledning fanns till vinst, så fästade de der ett nybygge, och
detta utvidgades småningom mer och mer. Och som de alltid voro mer bildade
än invånarne, meddelade de allestädes det folk, hos hvilket de satt sig ner, mer
eller mindre af sin bildning. »Hvar Phenmcerna bosatte sig, der införde de dker-
bruk och slöjder, och lärde invånarna att fästa sig vid bestämda boningsplatser.» Och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
