Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bronsåldern ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
126
delhafvets östra kust, men som snart spridde sig vidt och bredt genom kolonier
i alla tre då kända verldsdelarna; att hvarje koloni sedan den kommit till välstånd
utsände sina egna handelsskepp, samlade egna skatter och blef snart i visst afseende
oberoende af den stad, från hvilken den utgått. Dock bildade de tillsammans ett
förbund, likasom städerna här under Hansetiden: Och isynnerhet var det religionen
och presterna som höllo dem sammans. Jemf. Heeren XI. s. 22. Atskilliga större
kolonier växte till egna riken med egna konungar”); hvarje sådan koloni utvid-
gade sin makt, icke blott genom handel, utan äfven genom anläggande af grufvor
och vi veta att många pheniciska grufvor, äfven koppargrufvor, voro öppnade på
skillda öar och uti från hvarandra aflägsna länder ""). Vi finna lätt att den koppar
som härstammade från hvardera af dessa olika grufvor och som användes till brons
kunde innehålla olika beståndsdelar, isynnerhet i en tid, då man säkert icke, lika väl
som nu, förstod att rena kopparen från främmande ämnen, som deri voro inblandade;
ja till och med från samma grufva kunde härleda sig olika koppar, i mån som man
bättre eller sämre förstod konsten att rena den, innan den utlemnades i handeln.
Det vore derföre helt visst ett fåfängt försök om man ville genom analyser af
bronsen och från de olika ämnen, hvaraf den dertill begagnade kopparen bestod, sluta
till hvarifrån den härledde sig, isynnerhet som många af de fordna pheniciska gruf-
vorna, hvarifrån kopparen togs till de numera antika bronserna, längesedan blifvit
nedlagda; och att dessutom icke all brons, som kringfördes till många skillda län-
der tillverkats på ett och samma ställe, kunna vi latt inse. Brons var en särdeles
begärlig handelsvara på en tid då den utgjorde det enda ämne, hvaraf alla skärande
verktyg förfärdigades, innan konsten uppfanns att härda jern till stål. Atskilliga
grufägare, som icke sjelfva funnit vägen till tennlandet, och det var säkert största
antalet, tillbytte sig, utan allt tvifvel, denna metall för att deraf och af kopparen
från de skillda grufvorna tillverka brons, som väl merendels sålldes och kringspriddes
i tackor till de olika länderna, der den på något olika sätt bearbetades till vapen
och verktyg — deraf dessas olikhet i skillda länder. Sid. 49, 51. Vi kunna ju
föreställa oss att hvarje bronsproducent hade sitt egna handelshus, till hvilket han
") Genom allt detta torde den första invändningen befinnas vara vederlagd.
"’) För att visa huru Phoenicerna ifrigt lade sig på grufarbetning och huru hårdt, isynnerhet Carthagi-
nenserne, handterade sina pgrufarbetare, som väl hufvudsakligast utgjordes af det inkräktade landets
fordna ägare, vill jag här anföra en kort berättelse derom efter Diodorus siculus (Lib. V. c. 38).
»De som vistas i dessa metallfängelser förvärfva väl en otrolig myckenhet af vinster för sina herrar;
men då de måste tillbringa dagar och nätter under jorden, försvagas deras kroppar och många störta
under arbetets allt för stora tyngd. Ty de få ingen eftergift, ingen hvila från arbetet, utan förestån-
darna tvinga dem genom hugg och slag att uthärda äfven det svåraste; häraf sker att de slutligen
ymkligt utandas sin sista pust. Några, som till kropp och själ äro starkare, kunna länge uthärda
detta elände. För dem är dock, genom eländets öfverdrift, döden önskligare än lifvet.»
Till skuggsidorna i deras historia hörer äfven att de drefvo slafhandel. Ja, de stulo ofta fria
män och qvinnor, isynnerhet barn af begge könen och sålde dem som slafvar i främmande länder.
Sådana historier omtala både Homerus och Herodotus; och hithörande scener förekomma ofta i Gre-
kernas och Romarnas skådespel.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
