Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bronsåldern ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
132
flintlans och en flintpilspets. Under fortsatt gräfning fanns en bred och
skarp flintknif 93 t. lång, af det slag, som man ej utan skäl anser hafva be-
gagnats som offerknifvar; ty som man historiskt känner, förrättade hednin-
garna sina blodiga offer med flintknifvar. Allt som hörer till religiösa
handlingar är mer konservatift och mindre underkastadt förändringar, än
det som användes till profana bruk. Dessutom veta vi att i grafhögar,
jemte den äldsta bronsen, prydd med spiralsirater m. m. finnes hos oss
nästan alltid ett eller annat vapen och verktyg af flinta (Jemf. sid. 54).
Att offerknifven här var betecknande skola vi längre ned ådagalägga.
Slutligen mot aftonen andra dagen fanns nära bottnen, ungefär midt i
högen och nästan under gärdsgården, ett stycke brons, och detta är prydt
med särdeles vackra och regelbundna spiraler, sådana som endast tillhöra
den äldsta perioden af bronsåldern "). Det funna bronsstycket är endast
ett fragment, utgörande en del af ett smycke, sannolikast en af plå-
tarna af en sölja eller ett större spänne; men för hvarje sakkunnig
man lemnar det ett fullständigt bevis att högen, hvari det fanns, tillhört
den äldre bronsåldern; och detta är också i fullkomlig öfverensstäm-
melse med hvad vi förut ansett oss böra antaga, äfven beträffande
S Kiviksmonumentet, der de afbildade yxorna, och de krumböjda strids-
SÅ lurarna ansetts höra till den äldre bronsåldern. (Sid. 30). Originalet
))) till luren förvaras på Museum i Lund "”).
Sedan vi nu undersökt kullen och sett hvad deri funnits, vilja
vi närmare betrakta den med figurer tecknade stenen sid. 130. Vi ha
redan yttrat att den påtagligen varit den enda i sitt slag på stället, och vid närmare
påseende skola vi lätt finna att den icke varit ämnad att stå upprätt i vertikal stall-
ning, så som stenarna i Kiviksmonumentet. Hade detta varit afsigten, så vore väl
kanten D, den enda på hvilken han kunnat hvila; men då hade hästar, vagn och
skepp kommit att stå rakt uppåt riktade, hvilket den som tecknat figurerna visst
icke haft för afsigt. Redan häraf är tydligt att stenen varit ämnad att ligga hori-
sontelt med den tecknade sidan uppåtvänd; och derom öfvertygas vi ännu mer
genom de runda ingröpningar, som äro strödda öfver dess yta. Hvad dessa betyda
skola vi nu undersöka.
Man har på flera ställen både i Sverige och utomlands varseblifvit sådana runda
ingröpningar på stenar, och alltid på öfra platta sidan. Man har i allmänhet an-
tagit att de dermed tecknade stenar varit hedniska offeraltaren och att ingröpnin-
garna blifvit gjorda i ändamål att mottaga en del af offerblodet.
”) Då nu ändamålet med gräfningen var vunnet, skulle det ha varit orätt att onödigtvis taga arbetare
från den just då brådast pågående kornbergningen, hvarföre undersökningen af högen afslutades.
”) De långa bronslurarna, som förvaras på Museum i Köpenhamn, synas mig vara från en mycket yngre
tid.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
