Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bronsåldern ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
20
som skrifver dessa rader råkat ut för samma naturfenomén på ett sätt, att han an-
såg sig vara i stor fara, skulle det säkert ej så djupt hafva fästat sig i minnet
att, då han flera år derefter såg en massa af maneter, han erinrat sig hafva under
vintern sett en fullkomlig motbild (éocxös) deraf i en issörja i hafvet.
Jag hyser den öfvertygelsen att hvarje opartisk granskare skall inse att detta
är en fullkomligt riktig förklaring öfver detta i fragmenterna af Pytheas’ resa före-
kommande ställe, hvilket hos hans samtida och efterkommande gifvit anledning till
så hårda beskyllningar mot denna forntidens store Naturforskare. Man har, just
på grund deraf, påstått att han aldrig sett hvad han beskrifvit, och att han rent
af ljugit (jemf. sid. 65). Dessa orättrådiga beskyllningar hafva mer eller mindre
skarpt upprepats ända till våra dagar, således vid pass i 2200 år. Måtte den in-
bilska okunnigheten häraf lära sig, hur samvetslöst den handlar, då den med hån-
löje eller ilska kastar sig öfver yttrade satser, som den ej förstår och dock genom
maktspråk tror sig kunna afgöra. Utan detta förtal hade Pytheas’ resa måhända
blifvit förvarad ända till våra dagar, och derigenom ljus från forntiden blifvit spridt
öfver vår Nord.
Af de underrättelser Pytheas lemnat om Thuleboarnas lefnadssätt då han
besökte dem, följer vid närmare granskning att invånarna i dessa högnordiska delar
af Skandinaviska halfön som redan då hade fasta boningar och ett slags jordbruk
passande för klimatet, måste ha varit pheniciska nybyggare, som redan många år,
sannolikt århundraden förut, der bosatt sig; ty vi veta historiskt säkert att der Phe-
nicerna nedsatte sig, lärde de alltid, genom egna exempel, invånarna att idka jordbruk
och anlägga fasta boningar, äfvensom att de kring sig spridde sin pheniciska soldyr-
kan (jemf. s. 121 nederst). På annat sätt kan man svårligen förklara det faktum, att i
så nordliga trakter redan för 2200 år sedan funnos bosatta och jordbruk idkande in-
dra stadium sedan de först blifvit bearbetade och återigen hopfrustt till mer eller mindre cirkelformiga
klimpar, hafva de en påtaglig likhet med dylika i massa sammandrifna blötdjur").
Krapperup den 21 Januari 1861.
ANDERS HALL. J. PERSON. A. LARSON.
Byfogde. Skeppare. Båtskeppare.
På Mölle läge.
PEHR ANDERSSON. J. L. BLANCK. N. P. ANDERSSON.
Byfogde. Skeppare. Skeppare.
På Arilds läge.
HANS FEX. J. ÖFVERBERG. J. ANDERSSON.
Skeppare. Skeppare. Byfogde.
i Lerhamn.
Vid nedläggande af presidium i K. Vetenskaps-Akademien d. 9 April 1862, då jag enligt sta-
tuterna skulle hålla ett föredrag, valde jag till ämne »Pytheas resa hit till Norden», hvarefter till K.
Akademien öfverlemnades ofvanstående protokoll. Detta remitterade K. Akademien till sin Physices
professor Hr Er. Edlund, som i anledning deraf fullständigt utredt frågan om hafvets isbildning här
i Norden och har deröfver skrifvit värdefulla Afhandlingar införda i Vetenskaps-Akademiens Ofversigt
1862 n:o 5, p. 371 och 1863 n:o 6, p. 349. Ett tillägg till s. 375 not finnes infördt.
”) Fiskrarna kalla maneter blötdjur.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
