Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tillägg till Bronsåldern ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
155
het, som vi ej böra förgäta att taga i betraktande: på golfvet i ena kammaren
(sid. 364) är en föga djup (shallow) cirkelrund kavitet med uppstående brädd, lik
dem som träffas i katakomberna i Citta Vecchia. Om vi följa denna anvisning
träffa vi, sid. 300, följande beskrifning: på golfvet ligga två cirkelrunda stenar
kring 4 fot i diameter, ofvan platta med en låg kant kring brädden (se Bronsåld.
s. 12). På följande sida 301 beskrifver förf. en annan grotta i Citta Vecchia, som
bland annat innehåller en alldeles dylik rund, ofvan konkaverad sten, som dem
han här ofvan beskrifvit. Det kan väl icke anses tvifvelaktigt att ju dessa, af
menniskohand tillverkade, alltid lika stevar, som aldrig saknas, varit använda till
ett bestämdt bruk i det Baalstempel, hvari de finnas. Dessa tempelruiner på Gozo,
säger förf. sid. 365, äro af en ganska hög ålder och härleda sig från öns äldsta
invånare, Phenicerna. Författaren menar också att detta soltempel varit utan tak,
en "Yzxerdoc, likasom alla för soldyrkan inrättade tempel.
Om vi, efter att hafva lemnat Malta och Gozo begifva oss till Irland och der
besöka de märkvärdiga grottorna Newgrange och Dowth, skola vi utan tvifvel för-
vånas att äfven der träffa på golfvet dylika rundaktiga, ofvan plattkonkava och
med en uppstående brädd försedda stenar, precist sådana som i katakomberna på
Malta (jemf. Bronsåld. sid. 8, 10); till och med den runda ingröpningen på golfvet,
"som träffas i Jittetornet, förekommer äfven i Dowth (Bronsäld. s. 8). Således eger
samma förhållande rum i grottorna på Irland och katakomberna på Malta, att dessa
på ett eget sätt tillhuggna, alltid likadana stenar, aldrig saknas; att dessa tillhört
templet och varit använda till enahanda bruk vid enahanda gudstjenst på Gozo och
Irland — således vid Baalskulten — synes icke kunna betviflas. Äfven den kägel-
formiga stenen, som fanns i det pheniciska templet i Emesa och i det likaledes
pheniciska templet jättetornet på Gozo, har äfven funnits i grottorna på Irland. Sir
William Wilde yttrar sig derom i Beauties of Boine p. 202: »a slender quary-stone,
Jive or siz feet long, shaped like a pyramid» låg på golfvet, men har förkommit.
Således hafva vi redan funnit väsendtliga öfverensstämmelser, hvilka icke
synas vara tillfälliga, mellan Baalstemplet i Emesa i Syrien och Baalstemplet
på Gozo i Medelhafvet, samt emellan dessa och grottorna på Irland. Isynnerhet
var kägelformen ansedd som mycket helig och saknades aldrig i soldyrkarnas tempel.
Äfven i soltemplet Stonehenge träffa vi denna form i en hel rad kägelformiga ste-
då förf. påstår att Jättetornet på Gozo äfven var helgadt åt den paphiska Astarte, derföre att der
fanns en dylik kägla som i paphiska templet, anser jag honom icke hafva rätt. Denna symbol fanns
så väl i naturgudens, som i naturgudinnans tempel. Vi hafva sett att en dylik kägelformig sten
fanns i templet i Emesa, och det templet var bestämdt ett Baals-, icke ett Astarte-tempel. Sådant var
äfven förbållandet med Jupiter Ammons tempel, som Alexander besökte (sid. 27).
Det var icke blott kägelformen, utan äfven obelisken och pyramiden, som voro heliga soltecken.
Det gamla Belustemplet i Babylon var pyramidformigt. Heeren Zusätze 234. — En solpelare af sma-
ragd, sådan den befanns i templet i Tyrus, skickades af en babylonisk kung till en egyptisk herrskare
(Movers I. p. 80). Att obeliskerna voro helgade åt solen berättar Plinius XXXVI. 14. Trabes ex
syenite fecere reges, obeliscos vocantes, solis numini sacratos.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
