Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tillägg till Bronsåldern ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
157
(den kaägelformiga stenen), som lades på en vagn förespänd med stora helt hvita
hästar, framför hvilka kejsaren hela vägen sprang baklänges, med ögonen ständigt
fastade på gudabilden. Sedan firade han äfven der, gudens fest på samma sätt
som förut och der omtalas också att han, utom dessa tempelceremonier, äfven för-
lustade folket, genom att anställa skådespel och kappkörningar (ludi curules et sce-
nici), hvilket läsaren täckes uppmärksamma.
Vi skola nn tillse om vi kunna utforska huru gudstjensten af presterna för-
rättades i Stonehenge, som vi förut bevisat vara ett tempel för soldyrkan. Vi
hafva redan nämnt att detta tempel varit af rund form och s. 147 finnes en grund-
teckning deraf. Det höll, från archadens utsidor 100 fot i genomsnitt och var, på alla
sidor omgifvet af en slät plan, omgärdad af en jordvall, som är mer långsluttande
inåt, mer stupande utät, der en grop funnits, efter hvilken ännu synas tydliga spår,
på ett afstånd af något mer än 100 fot på alla sidor från templets archad eller
pelargång. Det är säkert att denna cirkelrunda plan varit templets helgade om-
råde och wmer än sannolikt att den varit planterad och utgjort en helig lund
(tÉuevos), sådan som vanligen träffades vid templen.
Beskrifning på ett just sådant soltempel förekommer hos en grekisk förfat-
tare HEKATZUS, som lefde i 4:de seklet före Christi födelse”). Han förtäljer att
»i oceanen, gent emot Celtica (Gallien) ligger en ö, som ej är mindre än Sicilien
och som bebos af Hyperboréer; jordmånen är der förträfflig och klimatet mildt.
Der finnes en präktig lund helgad åt Apollo (solguden Baal) och ett herrligt tem-
pel (Neös adiotoyos) af rund form och prydt med många tempelskänker» Han
omtalar äfven att dessa Hyperboréer äro alltifrån gamla tiden mycket tillgifna Gre-
kerna, isynnerhet Athenarna och Delierna. Man erinrar sig härvid att solguden
Apollo äfven på Delos hade ett tempel och ett mycket besökt orakel. Vidare om-
talar Hekatzeus att några Greker (från Delos) farit öfver till Hyperboréerna och
der lemnat förträffliga tempelskänker, äfvensom att en Hyperboré, som han kallar
Abaris, fordom rest derifrån till Grekland och der med Delierna förnyat den gamla
vänskapen och förbindelsen.
Läsaren täckes tillåta mig att här göra ett uppehåll i Hekatei beskrifning.
Det är ovedersägligt att den ö han åsyftar är nuvarande England, derom kan intet
minsta tvifvel uppstå. Det är således här vi böra söka det runda soltemplet med
den heliga lunden. Detta kan val icke bestridas. Man har gissat på Stonehenge
och Abury. Detta sistnämnda ställe har jag icke sett i naturen, blott i beskrif-
ning och teckning, t. ex. i W. Longs Afhandling: Abury Illustrated; men jag tvif-
lar på att sådana kretsformiga, dubbla stensättningar, som der förekomma, enligt
tab. IV och V, kunnat af någon grekisk författare kallas Naos: gudahus, tempel;
deremot har Stonehenge helt visst varit icke blott ett verkligt tempel (JVeös), utan
") Fragmenta historicorum grecorum II. p. 386. Diodor. Sicul. II. p. 47.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
