Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tillägg till Bronsåldern ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
158
just ett »rös a5rvloyos, ett prisvärdt tempel, såsom Hekateus kallar det. Vi tvin-
gas väl således att antaga, antingen att det af Hekateus omnämnda runda templet
på en stor ö i oceanen midt för Gallien, är Stonehenge, eller att hela berättelsen
derom är en dikt från forntiden; men i det fallet kan med skäl frågas, hur den
diktande kunde veta att på nämnda ö — kanske äfven diktad — verkligen fanns
ett rundt soltempel, sådant hvarefter vi ännu finna rninerna, och dervid en lund.
Nej, så träffande kan ingen dikta. Dessutom har Herodotus mer än hundra år
förut (i 4 Bok. 33 cap.) berättat detsamma om vänskapen mellan Hyperboréerna
och Delierna och om hedersskänker mellan dem; och till yttermera bevis att det är
samma Hyperboréer han och Hekatmus omtala, nämner han äfven (i 36 cap.) Hy-
perboréen Abaris, som kommit till Grekland. Men påtagligen visste icke Hero-
dotus hvar dessa Hyperboréer bodde. Det förhåller sig med detta som med
tennhandeln och bernstenshandeln och snart sagdt med allt som rörde nord-
vestra Europa, att Herodotus kände det blott ofullständigt och oredigt. Emeller-
tid hade Hekatzeus fått veta att ifrågavarande Hyperboréer bodde på en stor ö i
oceanen midt för Celtica, och vi torde, såsom ofvan nämndes, lätt finna att
denna ö icke kan vara någon annan än England, och det dervarande runda tempel,
Stonehenge. Innan vi gå vidare i våra undersökningar, önskar jag att läsaren ville
härom stadga sin öfvertygelse. Sedan detta skett torde, vi vilja underrätta oss på
hvad sätt gudstjensten i detta herrliga soltempel firades. Äfven härom underrättar
oss Hekatmwus. Han förtäljer att de som dagligen mest fira guden, kallas Apollos
prester, att de vid cithrors ljud sjunga sina hymner till gudens ära och deri be-
prisa hans bedrifter. Utan tvifvel, ehuru det icke står utsatt i Hekatei fragmenter,
dansade presterna kring altarstenen, innanför raden af de heliga käglorna (fig. 3),
under det de sjöngo sina tempelhymner och spelade sina cithror. Så firade Baal-
Apollos prester öfver allt solgudens kult, med sång, musik och dans; sången och
musiken äro uttryckligen nämnda; men så firade aldrig Druiderna sin dystra ohygg-
liga gudstjenst. Val hade Druiderna sina barder, som sjöngo hjeltarnas pris och
uppmanade till tapperhet, äfvensom de besjöngo de stupade; men jag finner ingen-
städes att de sjöngo vid gudstjensten och ännu mindre att dervid dansades kring
altaret. .
Af allt detta torde vi således inse att redan 500 år före början af vår tide-
räkning, i Britannien funnits ett rundt tempel, i hvilket solgudens fest firades med
sång och musik, alldeles så som Baals-festen firades i Orienten, och att detta tem-
pel utan allt tvifvel varit Stonehenge.
Härvid möter oss ännu en, säkert oväntad, öfverensstämmelse mellan det sätt
hvarpå Baals-festerna firades af Heliogabalus i Rom och af tempelföreståndarna i
Stonehenge. Vi hafva sett (förra sid. ) att vid Baalstemplet i Rom anställdes skådespel
och kappkörningar till folkets förlustelse. Tydliga spår efter något dylikt finnas äfven
1 närheten af Stonehenge, hvilket otvifvelaktigt tjent till samma ändamål. »Ave-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
