Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tillägg till Bronsåldern ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
166
Beträffande namnet Stonehenge, så har det varit olika uttydt af skillda för-
fattare. Att det är Anglosaxiskt, derom synas alla öfverenskomma. Den rätta
förklaringen deraf torde vara den, som Dr Guest och Kemble »the eminent Anglo-
Saxon scholar» gifvit, och hvari D:r Thurnam äfven instämmer p. a. st. sid. 4, nem-
ligen att det betyder »the stonehanging places, af deras likhet med galgar»; och så-
ledes heter Stonehenge på svenska Stengalge "). Anledningen till denna benämning
äro Trilitherna, som hvardera, med sina 2:ne uppståndare och sin öfverliggande
tvärsten, liknar en galge, sådan den från förra tider, då den var i bruk, aftecknas.
Denna föraktliga benämning, säger D:r Thurnam, bevisar att icke Saxarna byggt
detta tempel; ja man kunde måhända deraf sluta att det vid deras ankomst till Eng-
land var så gammalt att traditionen, hvartill det blifvit användt, längesedan förgätits.
För oss äro dessa Trilither och deras benämning Stengalgar i ethnologiskt
afseende af interesse, bland annat derföre att vi äfven i Sverige hafva ett forntida
minnesmärke, som fått namn af Stengalge, nemligen Haborgs galge på Asige hed i
Halland. Att äfven der varit ett solgudens tempel, mer eller mindre liknande Sto-
nehenge, är dtminstone anledning att förmoda. Det är likväl knappast möjligt att
af de spillror, som återstå, kunna ens på papperet konstruera ett monument, så-
dant det i forntiden varit; ty sköflingen deraf har i många år, kanske från christna
religionens införande i landet, och säkert ända till sednaste tiden, varit oförsynt.
Man ansåg i början för en helig pligt att förstöra de hedniska minnesmärkena, för
Fig. 4. att derigenom utrota hvarje spår efter hedendo-
men. Flera påfliga bullor ålade det. Hvad nitet
började, fortsatte egennyttan; man behöfde ste-
nar till byggnader, stängsel, grindstolpar m. m.,
och de forntida minnesmärkena plundrades.
Jag besökte stället för jemnt 50 år sedan
(i Aug. 1814) och har anteckningarna qvar; men
ännu fullständigare uppgifter har den utmärkt
skicklige tecknaren af våra forntidsmonumenter,
Artisten G. Brusewitz, meddelat mig, tillika med
de ritningar, som här i xylografier lemnas. De
två egentligen så kallade galgstenarna, eller Ha-
borgs galge, som här föreställas genom fig. 4,
äro kring 14—16 fot höga, kring 3 fot 6 tum
breda, 2 fot tjocka, och stå 6 fot från hvarandra. Gråa, breda och kantiga, likna de
på afstånd gamla ekstubbar; de äro fullkomligt lika höga och i ändarna jemnt tvära.
Det är väl åtminstone sannolikt att, för att i forntiden hafva fått namn af galge,
de två uppståndarna’ varit förenade genom en öfverliggande tvärsten, och således
") Om man uttalar det som ett svenskt ord stonhänge, stenhänge, så får det ungefär samma betydelse
som i Anglosaxiskan; ty hänge är det, hvarpå något bänges, t. ex. hängelina, hvarpå kläder e. d. hängas
till torkning. Ordet brukas i Skåne.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
