Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tillägg till Bronsåldern ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
167
bildat en så kallad trilith, lik trilitherna i Stonehenge. På ett afstånd af 30—40
steg har stått ett par dylika stenar, äfven 6 fot från hvarandra; af dessa har dock
den ena för lång tid sedan fallit omkull och ligger på platta marken; men att han
en gång varit upprättstående, visar ett hål i marken, hvari han stått, och att äfven
dessa två haft öfverliggare och bildat trilith, är väl också sannolikt, helst de också
äro 1 ändarna tvärt afhuggna, hvilket ej är fallet med våra vanliga bautastenar”).
Att folket i England, äfvensom i Sverige, gifvit dessa forntida minnesmärken
namn af galgar, bevisar deras likhet med detta instrument; men säkert är att de
lika litet i Sverige som i England blifvit använda för sådant ändamål. Pa den tid,
då lagen dömde tjufvar och andra missdådare att hängas, gjorde man sig icke så
mycket besvär med instrumentet för denna dystra förrättning. Man hopsatte gal-
gen af några trästockar, eller ock hängde man brottslingen under en utstående gren
i ett träd. Der stod länge i Blekinge, vid sidan af landsvägen, en gammal ek, som
Fig. 5 kallades Haborgs ek, och en sägen gick, äfven om den,
att den varit Haborgs galge. Flera ställen, som bära namn
af Haborg och Signild, och dit den romantiska händelsen
förlägges, finnas såväl i Sverige som Danmark?+).
Men innan jag fortsätter, bör jag nämna att det var
Artisten Brusewitz, som först gjorde mig uppmärksam der-
på, att detta Svenska imonument möjligtvis i forntiden haft
samma konstruktion som Stonehenge. Anledningen till
denna förmodan var att, sedan Brusewitz aftecknat monu-
mentet, upptäckte han på en af stenpelarna, en aln från
marken, sex inhuggna koncentriska cirkelringar, just sådana
som finnas afbildade i 3:dje haft sid. 143 af » Bronsåldern»;
och deraf fattade Brusewitz den förmodan att Haborgs
monument möjligtvis tillhört samma kulturperiod.
Vidare har Herr Brusewitz meddelat att 7; mil der-
ifrån åt söder, helt nära Asige kyrka, ser man en mängd
resta stenar, hvilkas ställning utvisar att de, då de voro fulltaliga, bildat en lång
allé, liggande i norr och söder. Så mycket deraf som nu kan skönjas, är väl icke
mer än vid pass 120 alnar i längd, och mellanrummen mellan stenarna äro betyd-
liga, kring 10—15 alnar. Af dem som finnas äro några ända 5—6 alnar höga, och
”) Denna sten (fig. 5) är föreställd sedd på närmare håll och derföre tecknad större än de förra; de äro
lika stora. Afven bör anmärkas att cirklarna på stenen icke äro så tydliga som på ritningen.
"I Dalin berättar i Svea Rikes Historia 1. sid. 367 att »Wormius brukar mycket hårda ord mot Mes-
senius för det han satt denna händelse vid Sigtuna, sägandes, liksom Hvidfeldt m. fl. at det skiedt
på Seland». Lagerbring, Svea Rikes Historia, I. eid. 100, menar att händelsen tilldragit sig i Hal-
land. Sazo Grammaticus är den förste, som vidt och bredt förtäljer händelsen i 7:de Boken af sin
Historia Dania, och sedermera har den firats i sånger och sagor både i Sverige och Danmark. Men
hela berättelsen om dessa begge älskandes kärleksäfventyr synes sannolikast vara en roman, en skön
dikt från forntiden; eller också har tilldragelsen, såsom Lagerbring förmodar, »upprört hela Norden,
hvilket är ett bevis, säger han, på folkets dåvarande tillgifvenhet på romankärlek, då penningkärlek
ännu icke var så fullkomligen naturaliserad».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
