Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread.
/ Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Om några homeriska former. 5
censeamus. Det är delvis till denna sista uppfattning, jag
vill ansluta mig. Ty jag tror, att jota i ἤϊα på de tre
anförda ställena förlorat sitt fulla ljudvärde och sjunkit ned till
halvvokal. Liknande fenomen kunna anföras många ur de
homeriska dikterna. Så t. ex. Á i Αἰγύπτιος (0d. 4. 83, 127,
229, 14.263," 280. 17. 452,11. 9.382), "πόλιος (11.2. 811,
2111567), πόλιας (0d. 8. 560, 574), δηΐοιο, (11. 2. 415, 6. 331,
5.151. 11.1667, 16.127), d7 (115. 117, 7. 241).
Vi återvända nu till verbalformen ἤϊα. Som vi sett, är
denna bestyrkt av handskrifterna, scholierna och lexikograferna.
Likaledes hos Herodot (4. 82). Endast till Od. 4. 433 finner
man i Et. Flor. hos Miller, Mélanges 143, såsom variant ja,
och Eust. 50. 29 läser derstädes ἤεα.
Eustathius är dock ingen auktoritet, som kan uppväga
våra bästa handskrifters vittnesbörd. Och Wackernagel har
ej heller åberopat denna. Hans betänkligheter rörande denna
form äro av rent linguistisk art. Men gentemot hela antikens
så godt som samstämmiga vittnesbörd fär man ej tilldela allt
för mycket åt dessa. Och är verkligen #ïa oförklarligt? Jag
tror det ej.
Redan Stephanus, Thesaurus græcæ linguæ III: 268 ff.,
försökte sig på en förklaring. Han skriver derstädes: ex
siw, pro quo stw potius dicitur, fit præt. med. εἶα; inde
dissolutione jon. ¿ïa et ἐκτάσει τοῦ s ἤϊα, Unde per contractionem
ῆα subscripto '. Men huru han av det efter all sannolikhet
aldrig förekommande verbet siw” bildar præt. med. εἶα, är
mig alldeles obegripligt. Någon tillfredsställande förklaring
har således ej Stephanus lemnat.
Ej bättre har Matthiä, Gr. Gram. 1: 417, lyckats. -Han
konstaterar, att jemte ἤειν fans hos Homer ἤϊα, och detta ἤϊα
förhåller sig till ἤειν såsom ἐτίϑεα till ἐτίϑην. Men en dylik
1 Pluralformen ἤϊσαν är enligt Stephanus egendomlig för joniskan,
och han anför ss. exempel Il. 10. 197 samt en mängd ställen från
Herodot (1. 43, 62. 105, 191 o. a). Och i detta måste vi ge honom rätt, ty
att med Bentley i Soph. Trach. 513 insätta konjekturen ἤϊσαν i st. f.
handskrifternas läsart ἔσαν finner jag alldeles överflödigt.
? Man torde häremot åberopa Hesych. εἴω" πορεύομαι, men der bör
enligt goda grunder läsas πορεύωμαι.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Jun 16 15:33:36 2026
(www-data)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/nordfilol/3r2/0017.html