176 Johan Vising: heures et demie, comme il avait bu son café, pris deur verres de fine champagne, et fumé, avec lenteur, un bon cigare, il sortit. Cherbuliez har i Le secret du précepteur (s. 69) velat säga: Le précepteur ... était entré en fonctions. Vingt mois plus tard, on vi paraitre ... un jeune homme. Författaren har sammanfogat detta på följande sätt: Vingt mois après que le précepteur ... était entré en fonctions, on vit paraitre ... un jeune homme. Jämför i italienskan: Tasso, Gerusalemme liberata VIII, 47: Or quando del garzon la rimembranza Avea gli animi tutti inteneriti: Ecco molti tornar (själfständigt La rimembranza avea inieneriti). I spanskan: Castelar, La hermana de la caridad II, 35: Cuando habia dejado caer la cabeza sobre el tajo, esperando el golpe, se sintió un grito horrible (själfständigt Había ya dejado caer la cabeza ... y esperaba el golpe). Att 2° sms. perfektet alldeles icke är ett pluskvamperfektiskt tempus, framgär däraf, att det aldrig användes motsvarande ett pluskvamperfekt i själfständig sats. Denna användning skulle vara särskildt motiverad där, hvarest hela tankegången är tillbakaflyttad till det förförgångna, hvarest således ock hufvudsatsen uttryckes med pluskvamperfekt. Men i sådana fall har också alltid bisatsen pluskvamperfekt. Ett exempel härpå har redan anförts, 5. 171: Dès quil l'avait aperçue à lautre bout du salon, charmante, un peu pâálie, comme il lavait regardée. Jämför ytterligare Victor Hugo, Notre-Dame de Paris I, 201°: Quand le pauvre sonneur de cloches était devenu sourd, il s'était établi entre lui et Claude Frollo une langue de signes. - — Fernan Caballero, La Gaviota 76: Cuando habia empezado esta conversacion tratando de las golondrinas, Paca habia dicho á Anis, etc. Således den tidsform, som här kallats 2° sammansatta perfektet, är en perfektform, som användes, motsvarande ' Jag har förut förklarat dessa pluskvamperfekter därur, att comme ursprungligen ej vore tidskonjunktion. Denna förklaring kan ej vara riktig; comme förekommer mycket ofta med 38 sms. perf.; se Littré, η9 7. ? Edition Eugène Hugues.