Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread.
/ Denna sida har aldrig korrekturlästs.
6 Elis Wadstein:
kvarleva -av ordets gamla form i dualis. Att även denna
förklaring är oriktig framgår av det förhållandet, att de
ifrågavarande faddrarna i det föregående angivas som tre, icke
som två. Det synes då endast återstå att fatta guzziwiu
såsom en svag neutr. plur. adjektivform, vilket ocksä
otvivelaktigt är det riktiga, dels emedan som bekant just
neutr. plur. användes, då det är fråga om personer av olika
kön, dels emedan såsom dat. till guzzíwiu några rader
nedanför i lagen uppträder ett guzzíwiu, som endast stämmer med
dat. plur. av den svaga adj.-böjningen (även Brate har måst
fatta nämda dativ på detta sätt, ehuru han anser den endast
bero på analogi). Osäkert torde emellertid vara, oim
adjektiv-formen guzziwiu har gamla anor inom fornsvenskan;
kanske är den en ung form, som man bildat till sing. mask.
guziwi, fem. guziwia, i analogi med att den svaga
adj.-böjningen till sing. mask. -ἶ, fem. -a hade en neutr. plur.-form
på -u. Att observera är emellertid, att isl. enligt Vigfusson
uppvisar ett adj. guðsifia.
Fgutn. /erpin,
Schlyter, Gotlandslagen s. 99.5, i följande sammanhang:
herþin ai brenna mann ella kirchiu hans þy et han standr
i wi, för Schlyter till fsv. Aærþa «härda, göra hård», varav
så enl. Schl. «framhärda, envist hålla fast vid ett
förehavande». Även om, denna senare betydelse kan vara möjlig
— den är emellertid icke äljes uppvisad — så passar den
dock icke här, emedan det icke är fråga om något
fortsättande med att brenna mann etc. Jag anser, att man här
istället har en motsvarighet till det isl. /irð(eð) eige, vilket
såsom bekant förekommer i betydelsen «låt(en) bli» såsom
t. ex. i λιν eigi þú at þræta eller hirðit eigi ér αἵ hafa
íllmælgi (se Vigfussons ordb.). Nämda mening i Guta saga
är således att tolka «Låten bli att bränna etc.», vilket
förträffligt passar i sammanhanget. Vad då angår ei /erþ- i
motsats till det genom (urg.) i-omljud uppkomna ὦ i isl. /irð-,
så är därmed att jämföra samma vokalisation i fsv. /erpinge
(fsv. även Airþingi, isl. hirðingı), herpe (fsv. även ħirpi,
isl. irðir) samt Gotlandslagens sueuerpari Schl. 45.4 mot
isl. suívirðare. herþpin är alltså — liksom för övrigt även
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Jun 16 16:02:49 2026
(www-data)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/nordfilol/3r3/0016.html