- Project Runeberg -  Nordisk tidskrift for filologi (og pædagogik) / Tredie række : Tredie bind /
6

(1874-1922)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

6 Elis Wadstein: kvarleva -av ordets gamla form i dualis. Att även denna förklaring är oriktig framgår av det förhållandet, att de ifrågavarande faddrarna i det föregående angivas som tre, icke som två. Det synes då endast återstå att fatta guzziwiu såsom en svag neutr. plur. adjektivform, vilket ocksä otvivelaktigt är det riktiga, dels emedan som bekant just neutr. plur. användes, då det är fråga om personer av olika kön, dels emedan såsom dat. till guzzíwiu några rader nedanför i lagen uppträder ett guzzíwiu, som endast stämmer med dat. plur. av den svaga adj.-böjningen (även Brate har måst fatta nämda dativ på detta sätt, ehuru han anser den endast bero på analogi). Osäkert torde emellertid vara, oim adjektiv-formen guzziwiu har gamla anor inom fornsvenskan; kanske är den en ung form, som man bildat till sing. mask. guziwi, fem. guziwia, i analogi med att den svaga adj.-böjningen till sing. mask. -ἶ, fem. -a hade en neutr. plur.-form på -u. Att observera är emellertid, att isl. enligt Vigfusson uppvisar ett adj. guðsifia. Fgutn. /erpin, Schlyter, Gotlandslagen s. 99.5, i följande sammanhang: herþin ai brenna mann ella kirchiu hans þy et han standr i wi, för Schlyter till fsv. Aærþa «härda, göra hård», varav så enl. Schl. «framhärda, envist hålla fast vid ett förehavande». Även om, denna senare betydelse kan vara möjlig — den är emellertid icke äljes uppvisad — så passar den dock icke här, emedan det icke är fråga om något fortsättande med att brenna mann etc. Jag anser, att man här istället har en motsvarighet till det isl. /irð(eð) eige, vilket såsom bekant förekommer i betydelsen «låt(en) bli» såsom t. ex. i λιν eigi þú at þræta eller hirðit eigi ér αἵ hafa íllmælgi (se Vigfussons ordb.). Nämda mening i Guta saga är således att tolka «Låten bli att bränna etc.», vilket förträffligt passar i sammanhanget. Vad då angår ei /erþ- i motsats till det genom (urg.) i-omljud uppkomna ὦ i isl. /irð-, så är därmed att jämföra samma vokalisation i fsv. /erpinge (fsv. även Airþingi, isl. hirðingı), herpe (fsv. även ħirpi, isl. irðir) samt Gotlandslagens sueuerpari Schl. 45.4 mot isl. suívirðare. herþpin är alltså — liksom för övrigt även

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Jun 16 16:02:49 2026 (www-data) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nordfilol/3r3/0016.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free