- Project Runeberg -  Nordisk tidskrift for filologi (og pædagogik) / Tredie række : Tredie bind /
7

(1874-1922)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Förkl. ock anm. till fornnordiska lagar. 7 sneuerpari — att lägga till de hos Söderberg, Fgutn. ljud]. § 3: 5) anförda fallen av forngutn. e svarande till 15]. 1. Fgutn. Aetningar «stridigheter» Schlyter, Gotlandslagen s. 102.4, har av Bugge i Nord. tidskr. f. fil. III. 263 sammanförts med isl. etia. hetning för väntat *etning skulle vara att jämföra med Gotlandsl. /en för en. Antagandet, att /- skulle vara av senare datum, slipper man emellertid ifrån, om man i stället anser /Aetning vara en bildning till ett *“/etia, som vore den forngotl. motsvarigheten till fht. /ezzen av samma betydelse som isl. etia samt till got. ock ags. atjan «hassen». Fsv. -lami i pinglami, lepungslami, fgutn. laipingslami (Schl. 103.9) har ännu icke säkert blivit brakt pä det klara. Den som senast kommit in på ordet, Siljestrand i Ordböjn. i Västmannalagen I. 131 översätter lame «ὃ vissa slags utskylder till konungen». Att ansätta en dylik betydelse för det enkla ordet ensamt är emellertid oriktigt, i synnerhet för Västmannalagen, där -lame i pinglame även betyder «uteblivande» (av ting). Denna senare betydelse är säkerligen också den ursprungliga. Sehlyter synes i sitt glossar avböja en sammanställning av -lami med adj. lamber «lam, etc.», men detta torde dock vara den riktiga förklaringen av ordet. Av Guta saga framgår nämligen, att /aipingslami var den avgift «som skulle erläggas, om konungen påbjudet leding», e? gutar efla ai fylgia» (Guta saga s. 103.5,6). I fall man icke förmådde, eller med andra ord, ifall man var /amber (vilket ord i fsv. förekommer i bet. »utmattad, ofärdig,» alltså «oförmögen») att utrusta leding, skulle man alltså i stället erlägga en avgift. /epungslami har således ursprungligen endast utmärkt «oförmåga att utrusta leding» (jfr. isl. /andvorn lamòisk, varom se Vigf.) samt þpinglami «omöjlighet att hålla ting» (på grund av att för få deltagare infunnit sig), en betydelse, som för det sista ordet även är uppvisad (se ovan). Beträffande bildningen av /ami, så förhåller det sig till lamber liksom t. ex. fsv. varme förhåller sig till varmber, eller liksom svali: sval, vani: ban etc. Sedermera har /epungslami,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Jun 16 16:02:49 2026 (www-data) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nordfilol/3r3/0017.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free