- Project Runeberg -  Nordisk tidskrift for filologi (og pædagogik) / Tredie række : Tredie bind /
10

(1874-1922)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

10 Elis Wadstein: har rätt att fordra i den socken, där han förrättar invigning av kyrka eller altare. Därpå fortsättes det: Af presti andrum hħhuerium a biscupr gingerp taka vm tilquemda sip. Läser man nu det spärrade uttrycket i stället vm tilquemd a sip ock fattar sif som ack. (eller dat.?) av ett *“sipr, forngutn. motsvarighet till got. sinps «gång», ags. síð «gäng, resa» (jfr. ock fsv. sin «gång», isl. sinn(i), n. «gång, resa»), så fås god mening: «Av varje annan präst» (näml. än den, vars kyrka eller altare biskopen kommit att inviga) «mā biskopen taga gengärd vid ankomsten (till honom) under resan» (näml. till ock från stället för invigningen), eller litet friare: «av varje annan präst, till vilken biskopen kommer under sin resa, må han etc.» Formen sí/ ist. f. väntat 877 kan bero på analogi från nominativus; jfr. fsv. maz < *maps, gen. sing. av maþr, samt fsv. run. mipa = “mæħa liljegren s. θά, gen. plur. av samma ord. För övrigt kunde þ för 7 i sip även förklaras såsom dittografisk invärkan från þ i det omedelbart däräfter följande þry. Beträffande frågan om, i vilken kasus detta síp (eller sin) här står, sä är det ovisst, huruvida man här har att göra med en ändelselös dat. eller med en ack.; a styr nämligen i fsv. vid tidsbestämningar även ack., t. ex. i a annat arit, Söderwall s. 1 (det samma är förhållandet med á i isl., t. ex. á /uern helgan dag, Fritzner s. 2). Fda. δι «slikt» i Skånel. (fotolit. ed. blad 2 v. rad 1) kan icke endast vara skrivľel, då det förekommer i en hel mängd (mer än 13) handskrifter (se Schlyters ed. s. 6 not 25). Vad först saknaden av Æ framför -é angår, så är detta 4ċke så sällsynt i ordet; jfr. δέ i Vgl., Dalal. ock Goti. Denna senare form är att jämföra med adv. på -ἰα, uppkommet ur Ἔλα, vilka senare såsom Noreen, Aisl.-anorw. gram. § 251: 3 framhållit äro att sammanställa med sådana bildningar som fht. (so)-lêr, (we)lêr ock gr. (πη)-, (τη)τλίκος. Emellertid kan i det ovannämda s//i bortfallet av / framför é bero på dissimilation, och möjligen kan det på nämda sätt uppkomna sklit sedermera även ha invärkat på formen s/i/t så att denna

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Jun 16 16:02:49 2026 (www-data) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nordfilol/3r3/0020.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free