Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread.
/ Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Förkl. ock anm. till fornnordiska lagar. 11
förlorat sitt Æ. Men vad är då detta *“sÆ/i/#t2 Liksom s/íkr
som bekant uppkommit ur ett “se-lí#ær, sa har enligt min
mening “sÆ/ikr sin upprinnelse i en förbindelse av detta
*semed den (1 isl. ock tyskan bevarade) ga-prefigerade biformen
till -/íkr, nämligen (isl.) glær. Ett *se-glíker bör efter
bortfallet av e giva just “sklir.
Troligen har även isl. en gång havt en dylik form.
Detta göres sannolikt av isl. sÆícr «slik» i Elucidarius
(fotolit. ed. s. 35.3), som väl är att förklara så, att skrivaren
först ämnat (i enlighet med sitt original?) skriva δά το, men
efter skrivandet av s/Æ- bestämt sig för formen s/ícr, varvid
han dock glömt att ändra Æ till 1.
Fsv. swærp,
Vgl. s. 60 (piuva B. 19: 3), som förekommer i följande
sammanhang: Dikur swærp ok oskapap klæpi ok alt pæt
i bopom liggær. ok pæt a torgħhe köpess vtæn bopær sva
sum i. Illir ennor py. pa skal han πάπα tuæggiæ mannæ
uittni . .. αἱ han köpte torghköpe rættu, har man hittils
alltid översatt med «svärd». Riktigheten av denna tolkning
synes högst osannolik, för det första emedan det är otroligt,
att svärd i forntiden skulle varit en så ymnigt köpt
handelsvara, att den ofta skulle avyttrats halvtjogvis ock därutöver.
Vidare är att observera, att fsv. dikur, isl.-fno. dekor i alla
andra kända fall σἄν! i fsv. som i isl.-fno. endast använts
vid räknande av skinn ock hudar (jfr. Schlyters, Söderwalls
ock Fritzners ordböcker). Även ἃ det här ifrågavarande
stället i Vgl. står också dikur enligt min mening om «skinn».
swærþp här är nämligen påtagligen samma ord som nsv.
dial. svärd «svål, tjock, hårig hud», vilket som bekant är
` samma ord som isl. suorðr 1) «the skin, 2) often of
walrushides», ty. Schwarte. Vokalisationen œ har kommit frän
dat. sing. ock nom. acc. plur.; ordet böjdes som bekant såsom
u-stam. Med dikur swærp i st. f. möjligen väntat d.
swærpa är att jämföra fsv. i (2) pund fisk, tw stykke fisk
(se Söderwalls ordbok) o. dyl. eks. Vad för slags hudar
det är som åsyftats ‘med swærp i Vgl. är svårt att säga;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Jun 16 16:02:49 2026
(www-data)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/nordfilol/3r3/0021.html