Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread.
/ Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Förkl. ock anm. till fornnordiska lagar. 15
«legendum videtur warder». Mot denna betydliga textändring
opponerar sig med skäl Säve i Gutn. urk. XXIV, men dennes
förklaring, enligt vilken sakir skulle vara genit. ock wird
ett subst. — «värde», är ju lika oantaglig. Stället är
emellertid mycket lätt emenderat; man behöver endast läsa sa’
ir i st. f. sakir. Detta passar utmärkt i sammanhanget.
Det heter nämligen, att om «okynnesfä» ästadkommer
skadegörelse, sedan särskildt blivit tillsagt, att det skulle noga ses
efter, «tha byti halffu maira than sak ir wird», vilket
senare alltså är att tolka «dä bötes (härför) dubbelt mera
än saken — käromälet — (äljes) uppskattas till» Om
mälet i fråga säledes i vanliga fall skulle förklarats för t.
ex. en siex oyra sak, d. v. s. ett sådant, vari en
skadegörelse belades med sex öres böter, så höjdes dessa till dubbla
beloppet, ifall skadan åstadkommits av kreatur, för vilkas
«okynne» egaren förut erhållit varning. Mot den här givna
förklaringen av wird kunde möjligen invändas, att man
skulle vänta, att partic. av wirpa här skulle hetat wirt,
eftersom andra värb på -r'p- i Gotlandslagen uppvisa partic. på
-t- (se Söderberg, Fgutn. ljudl. s. 36). De senare formerna
bero emellertid såsom bekant icke på någon ljudlig utveckling,
utan på analogi, varför former med rp (i Addit. tecknat rd)
bör ha kunnat fortleva vid sidan av r¢formerna. De
uppvisade fallen med ἐ förskriva sig också alla från cod. A; att
cod. B, i vilken det här diskuterade wird hör hemma, i
detta avseende skulle fullständigt stämma med A är ävenledes
icke nödvändigtvis givet. Har Schlyter rätt i, att formen
forwarder, s. 65 not 11, från cod. B, skulle vara (yngre
analogiskt) part. præt. av forwarda, så visar också denna,
att sistnämda cod. i det ifrågavarande fallet även kunde ha
-d (äldre p).
»"
Fsv. æng (ang),
som förekommer i uttrycken: ata sæ sina til ængs
(angs) standa samt sætia egħu (1. eng) til angs, har jag
1 Tidskr./ f. filol. n. r. X. 229 tolkat såsom = «hägn».
Riktigheten härav framgår med full evidens, om man jämför ett
av de ställen, där det ifrågavarande fsv. ordet förekommer,
*med ett motsvarande stadgande i 1734 års svenska lag — näm-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Jun 16 16:02:49 2026
(www-data)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/nordfilol/3r3/0025.html