96 Anmeldelse af yngsta stadiet skulle sannolikt Sisarr höra, om näml. denne är uppkallad efter Rysslands «czar». De äldsta dikterna om Starkad anser Ori’ hafva uppstått vid eller kort efter nordboarnas första stora framträngande i Ryssland (slutet af 9:de århundradet). Urhemmet för dessa gamla sånger skulle vara antingen någon svensk landsända, som verk- samt deltagit i eröfringen, eller (och snarast) de svenska kolonierna i östern. Slutligen framkastar förf. frågan, huru varjagernas folkhjälte Starkaðr förhållar sig till finnarnas Kalevan poika och esternas Kalevi-poeg. Förf. är benägen att förmoda infiytelser från de skandinaviska (svenska) sägnerna på de finsk-estniska och påpekar särskildt en episod i den estniska berättelsen, som företer stor likhet med Starkadsdikten. ' G. Cederschiöld. OTTO JESPERSEN, Om Subtraktionsdannelser, særligt på dansk og engelsk. S. 1—30. J. behandlar här, med särskild hänsyn till danskan och engelskan, en i de flesta grammatiker förbigången, intressant språkegenhet: bildningen af nya ord genom affall, hittills ofta betraktad som «folketymologi». Först omtalas de fall, då ordets slut är subtraheradt, t. ex. den förmenta artikeln i drott — fisl. dróttinn, en förment pluraländelse, som i eng. cherry = ffr. cħherise, adjektivändelsen som i danskans sar i stället för sart hos m. och f. (sar farve), afledningsändelser som i eng. fío sidle, to butch efter adv. sidling, subst. butcher; slutligen ett helt ord som i det tyska skämtsamma /öñħere Töchter efter ἢ. 7.-schule. — I andra afdelningen förekomma sådana fall, i hvilka ordets början går förlorad, t.e. eng. an adder, wis, — äldre eng. a nadder, 1 wis, iwis (t. gewiss), emedan a + n... ansågs som artikel, 7 som pronomen. Också nybildningar som den fonetiska termen plosiv (efter im-, ex-pl.), samt ordet ismus (efter social-ismus) höra hit. : Förklaringen af allt detta ligger däri, att hvar och en måste, när han lär sig förstå sitt språk, urskilja de enkla orden ur talets sammanhang. Mycket lätt är i synnerhet eif utelämning af ljud och stafvelser i två omedelbart på hvarandra följande lika sådana, t. e. i kunst(st)ycke, an (an)atomy, heroi(ko)komisle. Samma orsaker, som âstadkomma dessa subtraktioner, kunna också medföra utvidgningar, t. e. eng. newt (= eft) från an ewt, da. kjole från kjolen — kjortlen, ganske från mnt. gans ge(wiss) o. d. DINES ANDERSEN, Om reduplikations-vokalen i verbernes perfektformer i de indoeuropæiske sprog. Side 131—4535.