102 Anmeldelse af Festskrift til Vilhelm Thomsen. fyllde sina portföljer med tanken på sin ordbok utan tvärtom fattade planen till denna ordbok för att i den tömma hvad han hade i sina portföljer. : Den funna handskriften bekräftar vidare, att Bayles arbete, ursprungligen endast haft för afsikt att lämna ett beriktigande supplement till föregäående lexika, som påvisade dessas fel, och lämnade faktiska rättelser. Dictionnairens författare är alltså till en början blott den /ärde, som upplyser «erreurs de faits». Och själfva dictionnairens text framträder ju ock såsom en korrigerande bilaga till Moréri, till denna text utgöra de funna anteckningarna förarbetet. Men texten utgör blott skelettet. «Köttet» får sökas i de vidlyftiga noterna och i dem är det som den ktitiske tviflaren uppträder, här slår Bayle sina stora slag, det är ur dem, som alla upplysningstidens föregångsmän och föregångskvinnor hämtade sin visdom. Föga halp det, att den franska envåldsherskaren sökte dämma för detta källsprång genom att förbjuda arbetets införande i författarens hemland. Från det Leerska förlaget i Rotterdam gick det ena exemplaret efter det andra öfver franska gränsen. Ett felaktigt eftertryck utkom. Och snart nog påkallades en ny upplaga. Genom ett ledsamt tryckfel uppgifver Dr. Gigas att förläggaren redan 1688 kunde låta en ny ökad upplaga tagas under arbete, hvilket årtal ju tydligtvis är oriktigt; antagligen skall det vara 1698. Den andra upplagan utkom 1702 (Ebert, Græsse). För denna andra upplaga fortfor Bayle egendomligt nog att införa tillägg i den nu funna handskriften, ty ett arbete från 1701 finner man där citeradt. Denna andra upplaga var det väl som Dr. Gigas’ store landsman Holberg vid sin resa till Paris i början af 1700-talet fann belägrad af ungdomen i St. Germains bibliotek, i det han berättar hurusom studenterne trängdes och brottades för att komma först in och få tag i Bayles ordbok, som de alla hälst ville hafva att läsa (Holbergs «Trende Epistler til ***>»). Den märkliga boken skuggar fram öfver ett helt sekel. Ty det är ju en egendomlig tillfällighet att den funna anteckningsboken, efter inaugurationsformeln «Quod felix faustumque sit» bär årtalet 1689. Jämt ett århundrade senare hade den andliga rörelse hvari Bayles värk utgör ett så viktigt inslag, tillsammans med närsläktade strömningar på andra områden, mynnat ut i den franska revolutionen. Karl Warburg. GERSON TRIER, Ordet «laban»s oprindelse, S. 8352—68. Det i germanska språk förekommande förkleningsordet aðan har varit mycket omtvistadt till sitt ursprung. Vanligen har man gissat på bibelns Zaħ/an, men den gode mannen har dock