24 Elis Wadstein: Det här ifrågavarande stycket kan alltså tolkas: «i det fall att det är flere än en [man] för handen (som ha anspråk på hittelön)». DL. ΚΒ. 1. Början av denna lyder: «SIgnaþpe guò mep sinæ naþpa warþi meþ ws allum saman. Oc sancto mario bön wars hærra mopþir. oc alguzhælghun. oc þe hælghu kirkiu». Enligt Noreen, Altschwed. leseb. s. 118 är här vid «þe hælghu kirkiu» att underförstå «bøn». Närmare till hands ock enklare torde vara att föra nämda genitiv till «hælghun» ock alltså översätta: «ock alla Guds ock den heliga kyrkans helgon». VgL. RB. 3. Denna flock lyder: «Bondæ sun skal lagmaþer væræ. þy skulu allir bonder ualdæ mæþ gusz miskvn. § 1. konongær skal næmd firi sik sætia ok lagmapþer a þingi. § 2. þpæt hetir. e aldragötæ þing ær laghmaþer ær. a. þær ma folk. ætlepæ. ok sættum lysæ». Rörande rätta tolkningen av § 1 ha som bekant mänga olika förslag framstälts. Schlyter anser þingi vara felskrivning för fingæ «hålla ting», såsom Cod. B har. Då emellertid, såsom Hjärne i sin avhandling Om den fornsvenska nämden s. 16 not 2 påpekat, -œ i Cod. B ofta står för -e (jfr Schlyter, Föret. t. VgL. s. XX), är på skrivningen fingæ intet att bygga. För att fingi i stället är det riktiga talar även att Cod. I har finge; se Noreen, Ark. f. nørd. fil. V. 393. Noreen, som ἃ anf. st. behandlat den här ifrågavarande paragrafen, håller a fingi för en sammansättning ock hörande till ett αρίησα <«<påtinga, uppbåda». Dä emellertid något aþinga med nämda betydelse icke äljes kunnat uppvisas ock innehållet i paragrafen med Noreens tolkning bleve föga tillfredsställande (jfr K. H. Karlsson, Den svenske konungens domsrätt s. 9) synes man icke kunna stanna vid densamma. Hjärne, som även varit inne på det här ifrågavarande stället, säger därom i sin nyss anförda avhandling s. 16