Förkl. ock anm. till fornnordiska lagar. 295 not 2: «Att här menas subst. fing, synes af § 2... där aldra götæ þing tydligen är en förklaring af det föregående. Meningen med orden, om firi sik fattas ss. motsats till a þingi, är den, att nämnden skall svärja inför konungen, då han dömer, men ἃ allra göta ting, då lagmannen sitter till doms. Stadgandet förbjuder således lagmannen att utöfva sin domsrätt på något annat ställe än ἃ allra göta ting». Jag tror, att Hjärne rätt fattat stället, då han anser firt sik stå i motsats till a fingi. Däremot tror jag icke, att den av nämda förf. dragna slutsatsen, att stadgandet skulle innehålla något förbud för lagmannen (jfr ock Schlyter i Bihang, glossaret 5. 815) är riktig, utan anser jag, att det tvärtom är avsett att inskärpa en lagmannen tillkommande rättighet, nämligen att «sætia næmd» på landskapstinget. Om man skall tala om ett förbud här, blir det sälunda i stället mot någon annan, som ett dylikt är riktat, ock denne andre är då påtagligen konungamakten, vilken säkerligen redan vid äldre västgötalagens avfattningstid gjort försök att inkräkta på landskapets gamla fri- ock rättigheter. En av de viktigaste bland dessa var just den, att förhandlingarna vid «aldra göta þing» skulle ledas av landskapets egen lagman. Att denna min uppfattning är den rätta, är troligt redan därav, att bestämmelserna i den här ifrågavarende flocken på det hela tagat tydligen äro riktade mot konungamakten. I densamma inskärpes, att det är bönderna, som äga at utse lagman, att lagmannen skall vara bondeson ock vidare, att för alt ett ting skall vara ett «aldra göta ping» — ock altså kunna besluta ἃ hela landskapets vägnar — fordras, att «laghmaþer ær a» detsamma. Icke ens konungen kunde således avhålla något dylikt ting. Vad så angar frågan om betydelsen av sæta næmd synes den av Söderwall hos Karlsson, anf. arb. s. 10 not 1 givna tolkningen, enligt vilken sæta här står τε <«läta sitta, låta infinna sig, låta sammanträda», vara den säkraste ock även den bäst passande. Den stödjes av det isl. setia dóm «to set the court, let the judges take their seats» (som enligt Vigfusson hör til «technical law-phrases»); jfr även «lögsögumaðrinn skal... kveða hvar hvergi dómr skal sitja»