76 Johan Vising: Anm. af Dante, ed. da Pio Rajna. og han udtaler Ønsket om et photographisk Facsimile af dette Haandskrift. Afhandlingen undersøger Forholdet mellem B og de andre Haandskrifter, og hvorledes B selv er blevet til, og drager interessante Slutninger af Granskningen af de talrige Rettelser, som findes i forskellige Dele af B.; vigtigst ere de i den förste Del (de 8 förste Stykker), hvor man kan udskille dem, som hidröre fra en officiel «corrector», der benyttede andre Haandskrifter end Originalen til B. σιν: Opere Minori di Dante Alighieri. Il Trattato de Vulgari Eloquentia per cura di Pio Rajna. Firenze 1896, successori Le Monnier. CCXV -| 206 8. stor oktav. Liksom det saknas en fullt nöjaktig, den nuvarande vetenskapen värdig biografi af Dante, så hafva hittills af hans verk saknats editioner, som haft samma egenskaper. Detta har mer än väl insetts af Società dantesca italiana, som därför nyligen gått i författning om att afhjälpa denna brist. Den har portionerat ut skaldens olika verk åt olika vetenskapsmän, hvilkas kända lärdom och samvetsgrannhet borga för att sällskapets goda idé skall få ett tillfredsställande utförande. Vita nova och Rime äro gifna åt Michele Barbi, Convivio àt B. G. Parodi, Æpistolæ och #Ægloghe åt F. Novati, De Monarchia àt B. Rostagno. Komedien har ansetts böra anförtros åt samarbete af flere händer, då det ännu återstår ett så drygt förarbetande af det oerhördt digra handskriftsmaterialet. Icke för ty torde det dröja länge, innan desse flere arbetare bli färdiga med sin uppgift; de finnas, som tro sig kunna förutspå, att det ej blir i nu lefvande generationers tid. De Vulgari Eloquentia hade anförtrotts åt Pio Rajna. Ett resultat af hans arbete föreligger sedan några månader i här ofvan förtecknade präktiga publikation. Det är emellertid blott en textupplaga. De sakliga och språkliga anmärkningarna samt ordförteckningen äro sparade till ett följande band. Med hänsyn till den lilla skriftens stora intresse och Dantes högst egendomliga latin motses detta med allra största spänning. Det bör blifva desto innehållsrikare, som professor Rajna i anslutning till den nu gjorda publikationen har ägnat ifriga studier åt det äldsta italienska språket och dess historia. Emellertid innehåller redan textupplagan en rikedom af upplysningar. Den utförliga inledningen omfattar I: beskrifning och historik af de tre handskrifterna i Grenoble, i Milano (Trivulzianska biblioteket) och i Vatikanen; II: öfversättningar, citat, editioner; III: grunderna för den gifna texten, d. v. 5. jämförelser