158 Johan Vising: Dessutom kan med Clédat frågas, huru det är möjligt att vivre figurerar i dessa uttryck, i stället för étre lå (Revue de philologie fr. et prov. IX 233)'. Det är på ett helt annat sätt som konjunktiven vive måste förklaras och äfven ofta har förklarats. Men innan detta visas, skall ett annat, vid sidan liggande förklaringsförsök beröras. Plattner, som i en artikel i Archiv für das Stud. der neueren Spr. 64, s. 369, behandlar gui-oive, har bland äldre förklaringsförsök citerat den i Courrier de Vaugelas (III 33) gjorda sammanställningen qui vive? = it. chi vi va? Denna förklaring är onekligen mycket fyndig, och detta lån från italienskan vore högst naturligt, då man besinnar hvilken mängd krigstermer franskan lånat från Italien, och att gui-vive just uppkom vid en tid, då fransmännen oupphörligen förde krig med italienarne. En slående analogi till ett sådant lån erbjuder ock det svenska och danska Wer da?, lånadt i alldeles samma bemärkelse från tyskan. Det är därför ej underligt, om denna förklaring vunnit anslutning; jf. Zeitschr. für neufr. Spr. u. L. III 138 och Visings Franska Språklära, s. 143. Emellertid finnes det vid denna förklaring ett par svårigheter, och en närmare insikt om dem har bragt mig ifrån den åsikt, jag uttalat i min Språklära. För det första har jag aldrig funnit i italienskan cÀ οἱ va med ifrågavarande betydelse; det säges alltid ομὲ voa là? För det andra skulla ett italienskt chi οἱ va säkerligen blifva ett franskt qui vi va, då a är starkt och ὦ 1 vi svagt betonadt. Det återstår då knappt någon annan förklaring än den, Plattner och Clédat upptagit och med exempel stödt i deras nyss antörda artiklar, och som äfven finnes, i knapphändigaste form, hos Mätzner, Lücking, Seeger, m. fl. grammatici. Enligt dessa har utropet ozvoe blifvit tillagdt till qui, så att qui-vive egentligen betyder: hvem gäller ropet voie? för hvilket parti utbringar ni ropet viwe? eller, såsom Richelet i sin Dictionnaire tolkar, de quel parti êtes-vous? Plattner anför, att Sully i ett krigsföretag besvarade ropet qui vive? med vive le roi!, och Clédat, att under Fronden en krigare på qui vive? fick svaret vivent les princes. 11 spanskan är därför quien vive? säkerligen län från franskan. Det synes ej heller särdeles gammalt. I prov. är que-vivo eller qui-vivo (Mistral) tydligen lån från franskan. — Ital. Ολὲ viva? är bildadt såsom det fr. Qui vive.