- Project Runeberg -  Nordisk tidskrift for filologi (og pædagogik) / Tredie række : Syvende bind /
173

(1874-1922)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

H. Rafn: Anm. af Ussing, Betragtninger over Vitruvius, 173 Dà språket äger så ypperliga medel att göra tidsindelningen förnimbar, är det förvånande, att förf. tillgripit ett så obekvämt medel som intensiteten. Vi finna häri ett osjälfständigt beroende af fonetikens rudimentära rytmologi och ett okritiskt förhållande till den moderna dogmen, att den germanska versen bygges på accenten. Det är sannt, förf. gör visserligen ett aktningsvärdt försök att afskaka den dogmens bojor, då han sid. 38 icke fullt gillar den vanliga skillnaden mellan «accentuerande» och «kvantiterande» vers samt med styrka gör gällande, att «all språklig rytm fordrar både regelbundenhet i tidsindelningen och., .för att göra den förnimbar«. Men dels tyckes dogmen för honom ännu äga ett skimmer af modernitet, om ej genom annat, genom sin motsats mot den antika metriken, dels har han ej tillräckligt analyserat rytmen och språkmaterialet, hvarför han tagit intensiteten (accenten) till nåder såsom taktlängdsprincip. Tidskriftens utrymme tillåter ej att fortsätta, men det anförda torde vara nog för att visa, att den principiella utredning förf. bjuder på icke kan vara tillfredsställande för dem, som verkligen känna behof af större klarhet i metrikens grundprinciper. Härmed vilja vi ingalunda hafva återtagit det erkännande, hvarmed vi började. Arbetet äger nämligen stora förtjänster såväl genom sakrika inlägg i diskussionen om nästan alla viktigare metriska frågor som genom ett öfverskådligt framställningssätt, hvarför det kan rekommenderas till studium både af dem, som redan äga en utbildad åsikt i ämnet, och af dem, som vilja skaffa sig en orienterande öfversikt af den svenska metrikens läror i det nittonde århundradet. Östersund. Erik Rosengren. J. L. Ussing, Betragtninger over Vitruvii de architectura libri decem. (Vidensk. Selsk. Skr., 6. R., hist.-fil. Afd. IV. 3.) Kbhvn. 1896, Høst (Komm.) 68 8. Observations on Viíruvii de architectura libri decem, with special regard to the time at which this work was written, by J. L. Ussing, Ph. D., L, L.D. ‘Translated from the’ Danish, and carefully revised by the Author. (The Royal Institute of British Architects.) London 1898. 42 5. 4°, Enhver, der har gjennemlæst det Sammensurium af interessante Oplysninger, Meningsløsheder og selvbehagelig Forfatterglæde, der er os bevaret under Vitruvs Navn og bærer Titlen de architectura, men handler om alt muligt og langt fra giver os den Forklaring, vi der havde troet at finde, af de rige Mindes-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Jun 17 01:13:50 2026 (www-data) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nordfilol/3r7/0185.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free