Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread.
/ Denna sida har aldrig korrekturlästs.
H. Rafn: Anm. af Ussing, Betragtninger over Vitruvius, 173
Dà språket äger så ypperliga medel att göra tidsindelningen
förnimbar, är det förvånande, att förf. tillgripit ett så obekvämt
medel som intensiteten. Vi finna häri ett osjälfständigt beroende
af fonetikens rudimentära rytmologi och ett okritiskt förhållande
till den moderna dogmen, att den germanska versen bygges på
accenten. Det är sannt, förf. gör visserligen ett aktningsvärdt
försök att afskaka den dogmens bojor, då han sid. 38 icke fullt
gillar den vanliga skillnaden mellan «accentuerande» och
«kvantiterande» vers samt med styrka gör gällande, att «all språklig
rytm fordrar både regelbundenhet i tidsindelningen och., .för
att göra den förnimbar«. Men dels tyckes dogmen för honom
ännu äga ett skimmer af modernitet, om ej genom annat, genom
sin motsats mot den antika metriken, dels har han ej tillräckligt
analyserat rytmen och språkmaterialet, hvarför han tagit
intensiteten (accenten) till nåder såsom taktlängdsprincip.
Tidskriftens utrymme tillåter ej att fortsätta, men det anförda
torde vara nog för att visa, att den principiella utredning förf.
bjuder på icke kan vara tillfredsställande för dem, som verkligen
känna behof af större klarhet i metrikens grundprinciper.
Härmed vilja vi ingalunda hafva återtagit det erkännande, hvarmed
vi började. Arbetet äger nämligen stora förtjänster såväl genom
sakrika inlägg i diskussionen om nästan alla viktigare metriska
frågor som genom ett öfverskådligt framställningssätt, hvarför
det kan rekommenderas till studium både af dem, som redan äga
en utbildad åsikt i ämnet, och af dem, som vilja skaffa sig en
orienterande öfversikt af den svenska metrikens läror i det
nittonde århundradet.
Östersund.
Erik Rosengren.
J. L. Ussing, Betragtninger over Vitruvii de architectura libri
decem. (Vidensk. Selsk. Skr., 6. R., hist.-fil. Afd. IV. 3.)
Kbhvn. 1896, Høst (Komm.) 68 8.
Observations on Viíruvii de architectura libri decem, with special
regard to the time at which this work was written, by J. L.
Ussing, Ph. D., L, L.D. ‘Translated from the’ Danish,
and carefully revised by the Author. (The Royal Institute
of British Architects.) London 1898. 42 5. 4°,
Enhver, der har gjennemlæst det Sammensurium af
interessante Oplysninger, Meningsløsheder og selvbehagelig
Forfatterglæde, der er os bevaret under Vitruvs Navn og bærer Titlen
de architectura, men handler om alt muligt og langt fra giver
os den Forklaring, vi der havde troet at finde, af de rige Mindes-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Wed Jun 17 01:13:50 2026
(www-data)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/nordfilol/3r7/0185.html