Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Små critiska anteekningar.
267
lagspråket (Madv. anm. till citerade g), i hvilket för öfrigt iifven
tredje personens pronomina öfverhufvud med stor frihet
ute-lemnas, t. ex.: si in jus vocat, ito; si furiosus escit o. dyl.
Inom den öfriga literaturen uro onekligen comici de författare,
hvilka tillåta sig de störsla friheterna i detta hånseende. Vi
an-föra följande exempel:
Amph. 318: Exossatum os esse oportet (se. ejus), quem
probe percusseris (jfr. om v. 316 Luchs i Hermes 1874, I);
Bacch. 995: Euge Iitteras minutas! — Qui quidem (id est: ei
quidem qui —) videat parum; Rud. 1322: Quid dåre velis, qui
istaec tibi investiget indicetque?; Curc. 590: Cupio dåre
merce-dem, qui illunc, ubi sit, commonstret mihi. — Mest
karakteri-stiskt för desse författare år det fall, då hufvudsatsens
beskaffen-het ej ens medgifver suppleringen af ett correlat till
relativsatsen, utan denne antager betydelsen af en hypothetisk bisats
med obeståmdt subject (Madv. till Ter. Haut. 204 sqq. i Advers.
Crit. II): Pi. Asin. 323: Isla virtus est, quando usus est, qui
malum fert fortiter; Menaechm. 966—7: Spectamen bono servo
id est, qui rem erilem procurat, videt, collocat, cogitatque (Brix).
Langt större egendomligheter företer emellertid det andra
slaget af fall, i hvilket relativsatsen hånför sig till en beståmd
person eller sak. De enklaste fallen af detta slag åro sådana
som följande, i hvilka man utan svårighet kan i hufvudsatsen
supplera det ord, till hvilket relativsatsen hånför sig: Persa478:
Nec metuo, quibus credidi hodie, ne quis (se. eorum) mi in
jure abjurassit; — Miles 1009 —10: Utinam quojus causa hue
sum egressa, conveniundi mihi potestas evenat; Stich. 142:
Persequimur: nam quo dedisti nuplum, (se. inde) abire nolumus;
Capt. 574: Ad patrem hujus. — Quem patrem (se. ejus), qui
servos est? jfr. åfven Trin. 423; Ter. Hee. 276; 547. Till
samma slag hör också det något dunklare stallet i Ter. Haut.
723: Satis pol proterve me Syri promissa hue induxerunt,
de-cem minas quas (= de decem minis, quas) mihi dåre pollicitust.
Mera invecklade åro de fall, i hvilka relativet hånför sig till
en sats, som maste suppleras ur en foregående period och det
18*
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
