- Project Runeberg -  Nordisk tidskrift for filologi (og pædagogik) / Ny række : Förste bind /
270

(1874-1922)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

270 Chr- Cavallin:

Quin tu tuam rem cura potius quam Seleuci. quae tibi

condicio nova luculenta fertur per me interpretem.
Dock synes mig den causala uppfattningen hår erbjuda allt
för stor svårighet; enklare lorde vara att falta satsen såsom ett
utrop, ungefar = ecce 1. en quae condicio nova et eet. tibi
fertur (jfr. Andria 619—20: nem quo fretus sim, qui me hodie ex
tranquillissuma re conjecisti in nuptias; Pseud. 965), i fall man
ej helt enkelt vill låta condicio vara ett appositum till tuam
rem, hvilket per attractionem antagit relativets casus, således
i st. f.: tuam rem cura, hane novam condicionem, quae tibi
fertur per me interpretem.

På alla de stållen, vi hittilis anfört, år relativets natur
såsom sådant ooratvistad. Detta år deremot icke fallet med det
stalle hos Plautus, hvars utredning vi ytterst haft i sigte vid
denna öfversigt af oregelmåssigheter i relativsatsers anknytning
till sin hufvudsats:

Trin. 162—168: Megaronides: — Sed ut occepisti, perge

porro proloqui.
Callicles: Quid tibi ego dicam? qui illius sapientiam
Et meam fidelitatem et celata omnia
Paene ille ignavos fundjtus pessum dedit.
Megaronides: Quidum? — Callicles: Quia, ruri dum sum

ego unos sex dies,
Me apsente atque insciente inconsultu meo
Aedes venales hasce inscribit literis.
Om qui i v. 163 heter det hos Brix i hans båda upplagor,
att qui ar=quomodo; och denna mening har BJtschli sin
upp-laga af 1871 upptagit. Enligt denna uppfattning föråndras
inter-punctionen derhan, att emellan dicam och qui såttes comma,
och frågetecknet fljttas till slutet af perioden efter dedit.
Meningen skulle alltså vara: »hvad behöfver jag saga Dig, huru
— den odågan förderfval allt». Del kan hårvid först med riitta
såttas i fråga, huruvida Callicles hade skål att hos Megaronides
förutsåtta den insigt i sakens sainmanhang eller den förmåga
att sluta dcrtill, hvilken denna så fattade fråga quid tibi ego

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:58:16 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nordfilol/nyr1/0284.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free