Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1S6
R. Törnebladh:
I sammanhang härmed må nämnas orden connubia,
ho-spitia, contagia, incendia. Pluralis af det första faller under
en annan rubrik, hvarom mera s. 195 f.; det andra står
metonymiskt om herbergen G. 3, 343. I G. 4, 24 synes
det afse arbos såsom omfattande flere tillfällen eller
lägenheter till herberge; om Aen. 1, 672 se längre ned. Contagia
i E. 1, 50 syftar på pecus, och i G. 3, 468, 9 visar hela frasen,
att det är fråga om utbredning: priusquam dira per
incau-tum serpant contagia vulgus. I fråga om incendia kan Aen.
10. 406 tjena såsom typiskt exempel: dispersa immittit silvis
incendia pastor; jfr incendia miscet (Aen. 2, 339) och
glo-merat incendia ventus (G. 2,311). Exsilia, Aen. 2, 780, synes
utmärka landsflykt under olika tidsafdelningar; fastidia,
E. 4, 61, är hänfördt till decem menses; fumantia excidia,
Aen. 10, 45, 6, häntyder på sjelfva ruinerna, från hvilka
rök här och der uppstiger.
Otia tyckes i allmänhet beteckua utsträckning:
fortfarande lugn eller overksamhet, stillhet: lugna dagar; se
E. 1, 6: O Meliboe, dens nobis haec otia fecit samt E. 5,61;
G. 2, 468; om flere G. 3, 377, 8: ipsi... secura sub alta otia
aguntterra; Aen. 4. 271; 6. 813: otia qui rumpet patriae:
fredstider. I detta sammanhang må behandlas saecida, som
vanligen står i plur. i betydelsen „tidsålder"; Aen. 1, 291: aspera:
6, 792,3; aurea; G. 1, 468: impia. Det har jemte sig virum
G. 2, 295: (aesculus) multa virum volvens durando saecida vincit.
— Hit kan ock föras regna, t. ex. Saturnia och väl äfven regna
Tyri germanus habebat Pygmalion Aen. 1, 346, men ordet hör
för det mesta under en annan kategori. — Om exordia,
primordia, rudimenta torde ej behöfva vidare talas.
Ord, som utmärka värme eller köld, såsom calor,
fervor, aestus, frigus, stå i pluralis, då de angifva ,,tid“
(„årstid11) eller „väderlek11; så mediis fervoribus (G. 3, 154)
under middagshettan, aestibus . .. mediis likaså G. 3, 331;
fr G. 4, 401 och Aen. 7,495; dock medio aestu(fi. 1, 297);
frigöra kall väderlek E. 7, 51; 10, 48; G. 1, 300 och E.
10. 65 samt G. 1, 48 (solem—frigöra) vintertid, vinter;
ca-lores austrini (G. 2, 270, 1) sunnanvindens värme, varma
vindar från söder; jfr spirantes frigöra cauri G. 3, 356.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
