Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
emellan sing. och plur. är svårt att uppvisa; skalden har
omvexlat, såsom vi kunna med ,.i gräset11 och „bland gräsen";
„laga gräsen“. Gramen brukas mest i plur., likasåpabulum-,
venenum i plur. betecknar ,.giftiga örter“ och ,,giftmedel“.
Silva utmärker i plur. dels olika slag, såsom G. 2, 26:
silvarum aliae (somliga skogsplanteringar), dels „skogstrakt";
jfr i svenskan „skog och mark“. Arbusta, virgulta äro vanliga.
I sammanhang härmed må behandlas ord, som utmärka.
,,eld“ eller „ljus": ignis. flamma, lumen. Plur. ignes synes
beteckna elden såsom omfattande flere särskilda delar; jfr
immissi diversis partibus ignes Aen. 12, 521; flammae
förklaras af Wagner med plures eller multi, erebri ignes; fl
ammar um globi står Aen. 3, 574; om själens eld användas sing.
Angående lumen jfr äfven vid ortus; ordet brukas ock om
ljus i större utsträckning: lumina vitae Aen. 7, 771. I G. 1,
251 kan det beteckna återkommande ljus, men äfven
„ljus-massor", „ljusflöden". Aura är ett af Wagner närmare
be-handladt ord; det betyder egentligen luftström eller fläkt:
omnes... ceciderunt aurae (E. 9, 57 f.); i plur. öfvergår det
(jfr G. 2, 422) att beteckna atmosferen eller dagsljuset;
vidare luftlagren uppe i ett rum Aen. 8, 24, hvaremot sing.
bet. dels „doft", dels „strålglans". Umbra är noggrant
be-handladt af Wagner. Ordet bet. i sing. särskildt „svalkande
skugga"; i plur. dels „skuggor" (såsom i svenskan), mera
samlade t. ex. då det talas om humentes umbrae noctis;
vidare „skuggverlden" 1. Orcus (metonymiskt). Om en enda
afliden sägas dels umbra, dels umbrae, det senare
förmodligen med afseende på vålnaden såsom återkommande.
Det torde redan hafva iakttagits, att i fråga om de
ord, som utmärka myckenhet eller samling, pluralis ofta
användts af den grund, att man tänkt på samlingen såsom
bestående af flere delar; så t. ex. silva, seges m. fl. Det
finnes också i sjelfva verket.
3) en särskild grupp af ord, som i pluralis skola
beteckna ett (större) helt såsom omfattande flere delar,
någonting utbredt, hvilket framträder för föreställningen
såsom flertal af sträckor eller någonting dylikt. Naturligtvis
är det egentligen fråga om utsträckning i rummet; dock
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
