- Project Runeberg -  Nordisk tidskrift for filologi (og pædagogik) / Ny række : Tiende bind /
190

(1874-1922)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

kunna äfven ord, som utmärka tid, begagnas på liknande sätt;
så t. ex. det på annat ställe nämnda saeculum. I svenskan
förekomma ofta likartade fall; mau säger t. ex. ,,trakt“ och
,,trakteru, „bygd" och „bygder", ,,nejd“ och ,,nejder“. Prosan
har härvid iörebilder att lemna i loca, montes, valles m. fl.

Vi erinra först om polus, som ofta står i plur.; deremot
ej caelum; i svenskan både ,,himlar“ och „himlafälten" (Tegnér),

Aequora är synnerligen vanligt, äfven sainmanstäldt med
pnnti; „böljans slätter" (Tegnér); vidare med campi.

Vanliga äro freta, vada, stagna, lacus, flumina och
fluenta (flöden äfven om en flod); amnes (Oceani amnes =
Qoai, alltid plur. hos Homerus), rivi; ostia om en flods
mynning, och ej endast om Nilens sju. Mare och maria
förekomma båda, och exemplet terras tractusque maris
cae-lumque profundum (G. 4, 222) kau lemna upplysning, huru
man föreställt sig sakeu.

Om terra har Wagner yttrat sig. Hans redogörelse
visar, att bruket vexlar. Detta är fallet äfven, när fråga är
om jorden i motsats till luften, hafvet och elden; se nyss
anförda ex. och E. 6, 32, 3: semina terrarumque animaeque
marisque . . . et liquidi simid ignis. Plur. begagnas om en
mera vidsträckt trakt samt naturligtvis om skilda länder
likasom patria G. 2, 116: divisae arboribus patriae.

Vidare stå litus, ripa och ora ytterst ofta eller till och
med oftast i plur.; det sista brukas till omskrifning, såsom
Wagner anmärkt t. ex. luminis orae (G. 2, 47). Ofta
mon-tcs, inga, colles, valles, convalles, campi, såsom motsvarande
ord i svenskan; upplysande är exemplet altis montibus errant
(Aen. 3, 644); jfr äfven Aen. 3, 675, der det talas om, huru
Cycloperna komma fram e silvis et montibus afes, tydligen från
olika håll. Bura, pascua, saltus torde blott behöfva nämnas.
Älven plur. Averna, Tartara o. d. äro välbekanta. Regnum
användes ofta i plur.; det bet. t. ex. då flere riken eller ett
rike såsom en förening af småriken eller omfattande i hela
sin utsträckning flere länder; jfr Tegnérs: „förödda voro
re’n hans länder". Upplysande för öfvergången är Aen.
3, 106: Gentum urbes habitant magnas, uberrima regna och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 20:00:03 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nordfilol/nyr10/0202.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free