Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
G. 4, 202 cerea regna om bikupans celler. Om besittning i
allmänhet brukas plur. t. ex. Ecl. 1, 69.
De ord, som beteckna ett hus och dess delar, stå ofta
i plur. Så domus (jfr δώματα), atria. limina, culmina, fastigia;
i prosan har man aedes. Måhända kan hit räknas äfven
sedes. Ordet tecta synes höra under annan rubrik (se 5).
Deremot kunna härmed sammanställas stabida samt antra
och cavernae.
Vidare 4) brukas ofta i pluralis de ord, som
betecknar kroppens delar. Detta är fallet, icke blott när
delarna tagas parvis eller äro flere lika, utan ock med dem,
som vi pläga uppfatta såsom enheter, nemligen colla, pectora,
corda, terga, ora; deremot ej med lingua eller dorsurn (så
G. 3, 116 impositi dorso Lapithae om flere), ej heller med
facies och naturligtvis icke med caput. Måhända har man
omedvetet följt analogien af de parvis framträdande
lemmarna, såsom manus, pedes, oculi, tempora (jfr Aen. 9, 418
tempus utrumque), så att skalden förestält sig t. ex. bröstet
liksom deladt i eller omfattande två halfvor, såsom ju ock
i sjelfva verket fallet är med hjertat (cor). Så brukas
oscula = läpparna; jfr Aen. 1, 256: oscida libavit natae.
Jfr för öfrigt Aen. 11,497: luduntque iubae per colla, per armos.
Pectora og corda brukas i plur. äfven i fråga om sinnelaget
hos en, t. ex. Aen. 10, 151: violenta pectora Turni-, vidare
1, 722 (om Dido) iam pridem resides animos desuetaque corda;
af de sist anförda är animus ju mycket vanligt i plur. äfven
i prosa. För öfrigt begagnas orden metonymiskt, likasom
hos oss ,,själ“ och „hufvud11, och til omskrifning Aen. 11,
215, 6: hic matres miseraeque nurus, liic cara sororum pectora.
Medullae och viscera kunna få sin förklaring i utsträckningen
(jfr ofvan 3). Vultus är väl oftast = anletsdrag — jfr Tegnér:
„Allvarsamt och bottenärligt hvart enda af hans anletsdrag11;
det kan dock äfven betyda „blickar”, likasom acies (jfr
Aen. 6, 788 huc geminas nunc flecte acies): figitque in virgine
vultus Aen. 12, 70. Ihågkommas bör ock, att i prosan
vissa namn på kroppsdelar äro pluralia tantum eller mest
förekomma i plur.: praecordia (eg. adjektiv), nares, cervices,
fauces m. fl. Hvad angår corpora, brukas det i plur. om en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
