Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Äfven currus plägar här upptagas. Detta ord synes dock
kunna tänkas såsom utmärkande något sammansatt eller
innefattande en mångfald; jfr ock plaustra, axes hos
Ovi-dius. Vidare finner man funera, foedera (dock möjligen
med afseende på de två parter, som afsluta ett förbund)
monstra, pondera, munera m. fl. Nekas bör icke, att någon
gång bruket af pluralis svårligen kan förklaras från någon
annan synpunkt än den ofta angifna d. v. s. att beteckna
något såsom mera stort eller fråmstående t. ex. immania
pondera baltei (Aen. 10, 496); särskildt måhända monstra
och seeptra; jfr Aen. 1, 57 sceptra tenens, der den beqväma
formen kan hafva lockat, och 3, 296 sceptrisque potitum,
der åter metern ej hindrar bruket af sing. Stundom kan
dock tanken på en mångfald hafva föresväfvat skalden t. ex.
auri pondera facti (Aen. 10, 527), och det finnes äfven
exempel, som äro svåra att förklara på annat sätt än såsom en
ren frihet med afseende på den beqvämare formen t. ex. ob
nostra ... effugia Aen. 2, 139, 40; jfr äfven Hor. Od. 3, 27,
75, 6: tua sectus orbis nomina ducet.
Att för öfrigt’ inom poesien, likasom i prosan, första
personen stundom betecknas genom en pluralis, är knappt
nödigt att nämna; så t. ex. Aen. 2, 89, 90: et nos aliquod
nomenque decusque gessimus, hvarmed kan jemföras det väl
beräknade bruket af plur. i nos, tua progenies etc. (Aen.
1, 250). I det sist anförda fallet afses tydligen retorisk
exaggeration. Härtill användes plur. hos Virgilius ganska
ofta. Dess bruk i sådant syfte torde emellertid böra
upptagas under
7) användningen af pluralis för att på ett
mera obestämdt sätt beteckna något genom
an-gifvande af slaget eller arten, ofta motsvarande
obestämd artikel (i sing. eller plur.) i svenskan. Vi kunna nöja
oss att här urskilja två grupper, nemligen
a) obestämd beteckning i allmänhet. I
hithörande fall utmärker i regeln pluralis, att det, som åsyftas,
för tillfället ej behöfver närmare angifvas än såsom till arten
hänförligt, lika godt om det är det ena eller det andra.
Härmed kan jemföras Cic. Lael. 11, 37: C. Blossius in Asiam
Nord. tidskr. f. filol. Ny række. X. 14
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
