Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
också besläktat; hun betydde väl ejäntligen „stark ståck‘‘ (jfr
nygutn. hun ,,takås“ ock isl. hlinn, som i Morphol.
Untersuchun-gen etc. von Ostboff IV: s. 117, 118 nog riktigt sammanställes
med sskr. gunås „geschwollen11 av en rot, betydande „geschwollen,
voll, stark sein“), så ,,bom“, ,,skodde“, ,,regel“. Stället i VmL.
är alltså att översätta med: „Äro" (äfter det att stöld sjett i en
tjyrka) „såväl bom som hängsla [reglar cck gångjärn] hela“ (eå
skall klåckaren stå till svars för stölden).
S. 29 uppföres wceghna, styrt av af, såsom möjligen varande
ackusat. Men då af (enligt Schlyters glossar til VmL.) styr
,,abl.“ d. v. s. dativ liksom också i isl.-fno., där en sådan
konstruksjon som af vegna eins förekåmmer, så är tydligen förf:s
uppfattning alldeles omöjlig, wceghna får anses för en såsom adv.
stelnad jenit. Om dess bildning se Noreen, Sprachg. § 173, 6
och 174, 7.
S. 31 anser förf. andra sammansättningsleden i grunduale
vara idäntisk med fsv. wcddcer, isl. vollr. Men skulle detta vara
riktigt, så väntade man att i övriga sammansättningar med
tvaldær få se enkelt l; men i stället har VmL. Mor])Wcdle,
Sivinaivalli ock wigliwalle. Jag anser därför sannolikt, att
andra sammansättningsleden i „grundval11 icke är idäntisk med
isl. vollr, utan med isl. vplr; ordet betyder altså ejäntligen
,,grundståck“; jfr sv. dial. val ,,ås, bjälkew. Från denna
ursprungliga betydelse har „grundval11 senare övergått till att
beteckna grunden i allmänhet, alltså även då denna utjordes av
sten äller jord; jfr nsv. dial. bakval 2) „klabb eller sten, som
lägges under häfstång för att upplyfta tyngder11.
S. 32 noten uttrycker förf. något tvivel om riktigheten av
Schlyters tålkning av ungs, cengs i latcer saap sina til cengs (var.
angs) standa såsom idäntiskt med isl. angr (med radikalt -)’),
utan att förf. dåck själv kan bjuda någon tillfredsställande
förklaring av ordet. Jag finner förf:s tvivelsmål berättigade, ock detta
särsjilt emedan <e-vokalisasjonen med Schlyters åsikt blir
oförklarad, ock emedan betydelsen „sårj, bedrövelse, olägenhet11 är omöjlig
i den i (VmL. I) DalaL. ock SdmL. förekåmmande frasen scetia eghu
(1. eng) til angs. Därför må här en annan förklaringsmöjlighet
framhållas. Jag håller för troligt, att vi i angs ha att se jenit.
till ett *liagn (jfr piceng, ceng i VmL., vilka icke, såsom förf.
uttrycker sig, bero på „förvrängning11 av picegn ock cegn, utau
på övergång av den ton. spir. g till guttur. n) = „inhängning",
som förhåller sig till hage liksom isl. orn: are (jfr ock neutr.
plur. yxn till uxe)\ ll ‘skulle då fallit bårt, emedan det i
förbindelsen til hagns, den enda i vilken detta ord bevarats,
kåm-mit i injud. Fårmen med Æ-vokalisasjon förklaras lätt såsom
beroende på invärkan från värbet hceghna. Ett *hagn
„inhängning11 jer god mening i båda de anförda fraserna, latcer s<Bp
sina til angs standa är att översätta „låter sin säd stå, till
inhängning11 d. v. s. så att hängnad måste hållas omkring den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
