Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
(om til såsom utmärkande resultatet jfr Fritzner under til 6).
Den andra frasen, som i SdmL. B. VIII: 2 förekåramer i följ.
sammanhang: Nu kan nocor eng til anx sætiæ atprangalösu.
sipan alle liaiva hö sinn burghit. wari ogilt (obs. att balkeu
handlar Vm ogilcla garpa). betyder altså „sätta till iuhänguiug“
d. v. s. hålla inbängnad.
S. 36 säger förf., att æ, såsom svarabhaktivokal framfor mask.
uom.-änd. -T, är allmäun regel i huvudhandskriften av VmL., ock
däräfter uppjives, att dylikt -ær skulle förekåmma 283 ggr. Men
denna summa har ju intet värde, äftersom den befinnes endast
avse förhållandet i edisjonen, men icke i hds. I den senare
är nämligen, såsom förf. själv i not s. 37 meddelar,
svarabhaktivokalen -j-)’ i en mängd af de fall, där ed. insatt -ær, uttryckt
jenotn förkårtningstecken, som lika väl kan betyda -er äller -ir.
Då emellertid Schlyter jenom kursivering av ändelseu framhåller
de fall, då densamma är betecknad jenom förkårtningsmärke, så
hade ju förf. kunnat ock bort utesluta dessa vid sina
undersökningar rörande svarabhaktivokalens kvalitet. Endast på detta
sätt hade en sifferuppjift erhållits, som vore något att bygga på.
— Liknande anmärkning, som här jorts rörande förf:s redojörelse
för ct’ såsom svarabhaktivokal, jäller om förf:s uppjifter a. st.
om e i samma funksjon.
S. 44 meddelar förf. åtsjilligt, som skulle tyda på det
inträs-sangta förhållandet, att i fsv. funnits ett neutr. dagh. Det
mästa förf. därvid anför är dåck så gått som intet bevisande.
Särsjilt jäller detta om uttrycket sighir pæn dagh till epa sunt,
annatiggia ær hælaght ella fastu dagliir, vari fårmen hælaght
redan därför icke kan bevisa neutralt tjön för dagll, emedan
attributet till dagh, nämligen pæn, har mask. fårm. Härtill kåmmer
så, att fno. har uttryck sådana som ludda hæilagt artiö Olafs
konongs (i den legend. Olafssagan) samt ensamt lata, halda hæilagt
= „liålla hälj“, vilka visa, att hæilagt här står advärbielt.
S. 61 har förf. jenom förbiseende sammanfört fsv. lip neutr.
med isl. leiö fem. i st. f. med isl. lid neutr.
S. 63 hade förf. åtminstone bort sätta frågetecken för det av
Brate, A.VmL:s ijudlära 63 not, uppställda fsv. ordet *sorp. VmL.
synes nämligen ingalunda styrka tillvaron av ett sådant ord. I
Λ mL. skulle det endast förekåmma såsom andra
sammansättuings-led i wizOVp. Såsom variant till detta ord uppträder emellertid
1 gång (se Siljestrand s. 62) vitorp. ock wisorp förekåmmer i
lagen så gått som uteslutande i pluralis, vilken senare
omständighet likaledes jör otroligt, att här en sammansättning med
ett *SOrp „svärjande, ed‘‘ skulle föreligga, då plur. „eder" icke
passar i sammanhanget, där det i regeln blott är fråga om en
ed. Troligen är ordet därför sammansatt av vit ock orp.
Om förklaringen av rö, som förf. s. 75 anser utan tvivel
vara skriffel för rör, men s. 120 med tvekan uppför såsom fem.
vokalstam, se Kock T. f. F., n. r. IX: 183. — För att blopivite
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
