Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och skall knappast någonsin kunna bevisas —, då är det
åtminstone lika möjligt alt språket användt denna stam till mediets
bildning, som att det härför betjenat sig af en fördubbling af
de personala pronominalstammarne. Så länge ännu ej alla
vinklar och vrår inom den indisk-europeiska språkstammens
fornverld äro fullt noggrant genomsökta, må man återhålla sitt
omdöme. Ty endast då kan saken anses afgjord, om man i
ett eller ett par språk finner bestämda, klara och osvikliga stöd
för den ena eller andra åsigten.
Hithörande enskildheter förbigås. Hela kapitlet om
personal-ändelserna afslutas med en särskild liten undersökning om
ljudförbindelsen alt i alla de personaländelser, i hvilka den
förekommer. I de mediala ändelserna 2 pl. -cd-s, 2 du. -a&ov, 3 du.
-o9tjv, 3sg. imper.-o^w, 3 pl. och du. imper. -o&oov förklaras ai)
ha upkommit ur iz geuom mellanformen at: således t. ex. 2 pl.
med. tva-tva-tvi s-tva-i s-dhva-i eller på grekiskt område af
stammen (fa *^a-z-zt *(fa-a-zs rfå-a-^t. Infin. med. -a&at
förklaras på likartadt sätt ha framgått ur den grundform, som får
autagas för ved. -dhjåi-. Angående 2 sg. akt. -a&a och 1 pl.
med. -fisa&a är redan i det föregående taladt.
Det väcker en viss förvåning att finna samtliga
imperativ-ändelserna så godt som alldeles utelemnade. Endast i
förbigående omnämnes s. 47 2 sg. och möjligen på annat ställe
någon annan lika flyktigt. Utan tvifvel hade dessa
personaländelser förtjenat att i sammanhang med de öfriga utförligt och
själfständigt behandlas. Några såsom 2 sg. i formerna xti
ivi-ant-i; i’vi-an t eller 3 sg. (pfgå-zw äro klara, men andra
förefalla ganska dunkla. Om än den af Ki’ihner Ausf. Gram. I9
525 efter Hopp o. a. uptagna förklaringen af aor. 1 akt. -ov har
sannolikhet för sig, dock så att v är oorganiskt såsom i I pl.
fisv (C. 64), kan man dock knappast stanna vid den af samma
författare efter Bopp gifna tolkningen af aor. 1 med. fiovXevoai.
Månne zvipai af *zvn-aa-cn ss. lat. imper. ama-re af *amasel
Kap. 111 behandlar au gm en te t och utgör en af de mest
tilldragande afdelningarne af hela arbetet. Curtius gör
anmärkning mot namnet augmentum (avgijoig), men i detta ord ligger
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
