Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
knappast den betydelse af oväsentligt tillägg, som C. vill se däri,
ocli från den allmänna betydelsen af ‘ökning’, som skulle kunna
i sig innefatta alla slag af stamutvidgning eller xkiaig [ai^-dv-oi
yi-yvoo-ax-w nt noifj-x-a) har ordet stannat vid att beteckna
delta särskiida slag af stamökning, som vi nu kalla augment.
Ganska utförligt framläggas de olika åsigterna om
augmen-tets ursprung, och stannar C. här såsom i ‘Tempora und Modi’
vid Bopp’s senare åsigt, enligt hvilken det egentligen är en
pro-nominalstam med temporal betydelse ‘tum’. Schleicher fattar
det utan tvifvel mindre riktigt såsom en böjd kasusform.
Härefter genomgås de skenbara oregelmässigheterna vid det
sylla-biska augmentet.
Till förklaring af den långa augmentvokalen i i-utiÅi
och r^ov/.eio föreslår C. under tvekan antagandet af
dubbelformerna ‘fjuí’AAíú ’ éfiovlofiat,; för det senare föreslås därjämte en
förklaring i enlighet med hom. r-eíórj, i hvilken ordform den
långa vokalen är att tillskrifva digammas förlängande inverkan.
rjóvvý&ijv lemnas alldeles oförklaradt. Delbriick Altind. Verb.
79 anför 8 verbalformer ur RV. med lång augmentvokal och
antager, att förlängningen beror på den augmentet efterföljande
halfvokalen, som i dessa verb är j r eller v. Denna upfattning
är således likartad med Curtius’ andra förklaring af rjpovleto.
Verbet åvvafiai hänför D. till roten ju ‘an sich ziehen, in die
Gewalt bekommen’. Ordet vore då ett dialektord såsom
povXo-fxai och d upkommet såsom d i boiot. dvyåv för Cvyot* lat.
ju-gum, och förlängningen i det närmaste såsom i noÅij-o; af
* noXtj-og. Stode nu vidare rmeXXov för’ e-optlXov i likhet med
dor. fr,fia (yijua Hesych.) för * rsOfia, att. ilfia, skulle alla dessa
tre egendomliga augment bero på dialektiska företeelser. Kör
detta talar ock den omständigheten, att de så sporadiskt visa
sig i språket. De skulle då vara bildningar tillhörande folkliga
eller landskapliga munarter, som här och där dyka upp i
skriftspråket. Dessa förklaringar, som här till en del efter Delbröck’s
anvisning framkastats, äro naturligen alt annat än säkra, men de
synas vara lika så mycket att länka på som förslaget alt antaga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
