Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
skriftspråket), men nyda. sige1). Vidare förekommer i fsve.
jämte tvœggia äfven tviggia, hvars i i nysvenskan bibehållit sig
i antingen af äldre antiggja, hvilken senare form ännu finnes i
Kalmartraktens folkspråk (enl. Rietz); Gotl. L. har af detta ord
formen tygia, som enligt känd ljudlag slår för tvigia\ Skåne-lagen
har twigice, twiggice, den skånska «arvebog» Iwigge. I fsve. finnes
vidare jämte den äldre formen ascekya, som förekommer en gång
i en handskrift (kod. K.) af yngre VGL., den vanligare formen
asikia, asikkia (Rydqv. Sve. Spr. L. II, 221—2), hvaraf genom
sammandragning åskja och sedan i nysve. enligt allmän regel
åska (jfr änka af änkja o. d. fall); grundformen till den senare
saminansättningsleden är *akja, som utan omljud finnes
beva-radt i finska lånordet akkio, lapska akio, hvaraf de nordliga
svenska munarternas form akkja utan i-om ljud synes vara ett
nytt lån, då den svenska formen bort blifva äkja motsvarande
det i fno. förekommande ekja. — På nu angifvet sätt synes äfven
vigge böra förklaras. Älsta fsve. har vœggi\ senare (i Gamla
Ordspr.) förekommer wiggia (ack. sg.). Fno. har veggr, som är
;’a-stam (= vagja-), och i sve. dialekter finnas former både med
ä, e och i (jfr Rydqvist, II, 203). På samma sätt som nu
anförda ord böra säkerligen de i fsve. förekommande former på
-ilsi motsvarande fno. på -elsi förklaras; så fangilsc -) (fno.
fan-gelsi, hvarom se här förut s. 16) af *fangcelsi, *fangalsi, likaså
rökilsi (fno. reykelsi, ags. röcels, platty. rökels), styrilsi,
ski-pilsi m. fl. På samma sätt har väl fsve. mcenniskia
uppkommit af äldre *mannœskia (jfr fno. manneskja; se s. 16). Möjligen
är nysve. kittel att förklara på samma sätt som nu anförda ord:
af "katill blef kætil — *ketil — *fritill. Alla dessa nu
afhandlade fall gälla blott för fsve. Ett fall åter, som är gemensamt
’) No. folkspråk ha jämte tegja, teja m. fl. äfven former med i: tigja, tiga
tia m. fl. t pret. fins här ännu tagde jämte tag. — Af segja ha no.
folkspråk former så väl med ä som med i. I sö. Sverge lins äfven sigja.
J) Senare har delta nya i i fsve. t. o. m. verkat i-omljud: fängelse. Bedan
tidigare har på samma sätt ce i mœnnisJcia uppkommit.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
