Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
för fsve. och fno., finna vi i ändeisen -indi. Jag liar förut s. 17
påpekat, att fno. former sådana som klókendi, sannendi o. d.
torde böra förklaras såsom uppkomna genom i-omljud af former
på -andi, hvarpå språket äfven eger några få ex., såsom
kun-nandi, kvedandi1). Då nu af de förstnämda äfven former på
-indi förekomma, så får väl i för ä (e)2 ) anses ha uppkommit
genom inverkan af det följande i, ehuru här väl äfven n -(- kons.
bidragit att framkalla i af det äldre e (ä)3). På samma sätt
böra väl fsve. former som tidhinde, cerindi förklaras.
1 nyisl. finnas ett par fall, där möjligen i för väntadt e kan
förklaras på samma sätt som i nu anförda fall; nämligen (enl.
G is las on, Ono. Forml. 13—14) -birni för äldre -berni(af barn)
och -girni af -gerni (till garn). Däremot synes det mig vara
mycket ovisst, om i i gir&a (inhägna med gärde) står för det
äldre genom i-omljud uppkomna e i gerða (af *gardjan, *gerdja\
förekommer i skaldespråket och fsve. har blott gcerpa). Formen
med t, som redan förekommer i gamla fornskrifter, kunde väl stå
för ett äldre *geråjan med af ursprungligt a försvagadt e och
-
vara att jämföra med virda af *verdjan o. d. På samma sätt
kunna de i samma betydelse förekommande girdi och gerdi vara
olika bildningar, likaså Östgötalagens half girpi och VGL.s
-gœrpi, Gottl. L:s -gierpi (med g i- för g som vanligt). Formerna
med i utgå då från en rotform gerd-, som återfinnes i got.
gair-dan, omgjorda, och med samma betydelse i det med girda, in-
’) Att i-omljud icke här finnes beror väl på nybildning. Att
aflednings-vokaler skulle vara mindre mottagliga för i-omljud, såsom M. Lundgren
antager (se Om substantivens stammar i de forngermanska språken,
akad. afhandl, af M. Lundgren, Upsala 1875, s. 17, 20 [Subst. St.])
under hänvisning till mdnadr (n. pl.), spakari (kompar. fem.), ge/andi
(part. pres. fem.), yiöfulli (komp.) och dubbelformer sådana som
ge-fandr och gefendr, synes mig af flere skäl (jfr u-omljudet; se ock ofvan
s. 15) ej sannolikt. 1 de anförda ex. har man väl att se flerfaldiga
analogi- och nybildningar (om ord på -ari jfr ofvan s. 15, n. 3, om ord på
-andi se s. 17).
2) En utveckling andi — endi — indi i detta fall antages ock af
Gisla-son i hans Oldnordisk Formlære, Kjøbh, 1858 [Ono. Forml.] s. 13.
3) Jfr utvecklingen pangat — pengat — pingat samt fingin i ä. VGL. för
Jcmgin (af fangin). Jfr ock i sve. ingen af fsve. œngin, engin.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
