Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hagoa, formelt sammanfallande fno. girða, som sällsynt
förekommer i betydelsen omgjorda (se Egilsson, Lex. poet.) för
det eljest vanliga gyrða (= *gurðjan\ jfr got. gaurdans till
gair-dan). Detta *gerðjan har dä haft båda betydelserna inhägna
och omgjorda, hvilka ju lätt kunna återföras till en
grundbetydelse (så ock girdi båda betydelserna inhägnad och
gördel). Möjligt är emellertid, att i den förstnämda betydelsen
gir da verkligen uppkommit genom en nyare utveckling ur geråa
(af *garðjan), i hvilket fall måhända g bör anses ha framkallat i
afe, liksom ofta i ags. (jfr s. 256 n. 2). Ett full, som knappast
kan förklaras på annat sätt, är fno. gista, gisting, för hvilka man
skulle vänla *gesta, *gesting (af*gastja, * gas ting; jfr mhty. gesten,
pret. gaste), men hvilka senare i fno. aldrig, ej ens i de älsta
källor, förekomma. I fsve. finnes emellertid gæsta, giæsta, gesta
(ÖGL., VGL. III, Cod. Bur.) jämte gistœ, äfvensom gistning
(VGL. IV). Att detta gista skulle ha uppkommit genom
öfvergång från *gestja (af *gastja) till *gistja genom inverkan af /,
liksom vida senare i fsve. sighia af sceghia m. fl., synes mig
föga antagligt, då eljest intet dylikt fall i fno. kan uppvisas;
snarare är här, som sagdt, att se inverkan af g1). Ett tredje
fall, där detta synes böra antagas, är fno. girzkr, jämte gerzkr
(se Egilsson, Lex. Poet.), af *garðiskr.
Om sålunda i fno., utom formerna på ■indi af -endi, -andi,
inga säkra ex. på denna inverkan af t, j till förvandling af
föregående e (genom i-omljud af a uppkommet) till i, erbjuda
däremot nyare norska munarter flere ex. härpå. Sålunda finnas
här, utom ofvan anförda sigja och tigja, former som silju af
fno. selja 1= *salhja), ivju jämte evju (fno. ef ja af "afja, jfr
*) Månne till uppkomsten af i i gista den omständigheten kan ha bidragit,
att i-omljudet af a till e i i-stammen gestr stod så enstaka, att e senare
här blef uppfattadt såsom varande af samma slag som e i nest, brestr
o. d.?
Nord. tidskr. for fllol. og psdag. Ny rckkc. II.
20
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
