Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Vid behandlingen af obestämda pronomina i fornsvenskan
erinrar han åter s. 530 om hvemleper, hvarom ’yttras, att „hvad det
än månde betyda11, torde det vara uppvuxet på pronominal
grund. Jämför dess utom Rydqvist V s. 76 samt
Cleasby-Vigfüsson s. 301. I Ordbok till samlingen af Sveriges gamla
lagar fasthåller Schlyter sin redan i Uplandslagen gjorda
sammanställning af hvemleper med isl. hvimleiör och påpekar
därjämte det af A a sen upptagna, ännu i norska bygdemål
förekommande Jcvemleid („kjedsommelig, ubehagelig, især om
en tvær og vrangvillig person"), men säger sig icke kunna
finna någon rimlig och antaglig mening af Västgötalagens
uttryck med den uppfattning till utgångspunkt, som angifves
af Egilssons etymologiska förklaring. „Närmast
besläg-tade med isl. hvimleiör11, säger han därför, „synas vara orden
hvim, hastig och ostadig rörelse, hvima, ostadig, lösaktig
qvinna, hvimeygr, en hvars ögon ostadigt löpa från det ena
föremålet till det andra, som har en ostadig blick; man
kunde häraf sluta, att hvimleiör eg. betydde en ostadig,
kringirrande människa, hvilken bemärkelse ej synes illa
passa i det alldeles olika sammanhang, hvari hvemleper
förekommer på de två ställen i VG., där detta ord finnes,
ehuru svårigheten att förklara meningen af de anförda orden
ej därmed är undanrödd“.
Det synes oss otvifvelaktigt, att hvemleper blifvit — hvad
dess ursprung och bildningssätt vidkommer — riktigt
upp-fattadt af Rydqvist (likasom isl. hvimleiör af Egilsson),
hvilken dock icke gått utöfver den etymologiska tydningen
af ordet. Då således en förklaring ännu tarfvas af så väl
den hos hvemleper inneboende andemeningen som af
syftningen med hela uttrycket gæri hvemleper sik vrepan, skola
vi här närmare inlåta oss på en undersökning af dessa
spörsmål.
Ett för det afhandlade ämnets belysning högst
anmärk-ningsvärdt ställe finna vi i Skfrnismål 27, där man läser:
Ara påfu d
skaltu år sitja
horfa heimi or,
snugga heljar til;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
