Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Vi hafva därför nog att anföra följande: Testes honestarum
aliquot locis pugnarum, Liv. 2, 23, 4. Pro eximia eo bello
opera, Liv. 2, 27, 10. Quinctius semel acie victor, Liv. 6,
29, 8. Jfr. Victor tot intra paucos dies bellis, Liv. 2, 27, 1.
Classis Romanæ adventum Oreum, Liv. 31, 40, 10. Eruptio
ex oppido simul duabus portis, Liv. 23, 37, 5. Jämför
härmed: Exprobrantes suam quisque alius alibi militiam, Liv.
2, 23, 11. Foris bella, Liv. 6, 1, 1.
Vi öfvergå efter dessa förutskickade anmärkningar till
behandlingen af det uppgifna ämnet och framställa clärvid
först de prepositioner, som konstrueras med ackusativus,
vidare de, som följas af ack. och ablativus, samt till sist
de, som endast taga ablativus, hvarvid vårt syftemål skall
blifva att genom noggrant angifvande af exempel bestämma
bruket för hvarje enskilt fall. Ehuru jag sålunda med
denna uppsats närmast afsett att lämna ett bidrag till
elementarstilistiken genom att anföra exempel på
språkbruket i den klassiska prosan, så har jag dock trott att
en antydan om detta språkbruks historiska utveckling genom
jämförelse med det samma hos äldre och yngre författare
skulle bidraga till en klarare uppfattning af och djupare
insigt i det språkliga spörsmål, vi här behandla.
Uppgifterna om språkbruket hos de älsta författarne äro hämtade
ur Holtze’s Syntaxis priscorum scriptorum Latinorum ;
beträffande de yngre förf. har jag förnämligast fäst
uppmärksamheten vid Tacitus. Exempeln från denne förf. äro tagna
ur Halms upplaga, från Quintilianus ur Bonnells och från
Curtius ur Foss’ upplagor. Dessutom har användts Baiters
och Kaysers upplaga af Cicero, Dinters af Cæsar, Dietsch’
af Sallustius och Madvigs af Livius. Exempel från andre
än de ofvan nämde författarne äro tagna ur Klotz’ lexikon
eller specialafhandlingar öfver deras stil.
1. Af de prepositioner, som förenas med
ackusativus, förekommer Ad i prepositionsuttryck, som hänföras
till ett substantiv, både i betydelsen ,,vid“, ,,hos“ (hvila)
och ,,till“ (riktning eller rörelse) i lokal och öfverflyttad
bemärkelse. Den lokala bemärkelsen träffas i dylika uttryck
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
