Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
som icke närmare reflekterar på saken, angifvas såsom
p-ljud. Kunna de månne äfven göra anspråk på detta namn
af vetenskapen?
I äp höres, då läpparne öppnas, ett buller, förorsakadt
af den i munhålen sammanprässade luftens utströmning.
Detta ljud måste otvifvelaktigt kallas ett^>-ljud. Om samma
ord uttalas så, att läpparne hållas slutna och i stället
gomseglet öppnas, så att luften får utströmma genom näsan,
uppstår ett ljud, som man väl också måste kalla jj-ljud;
det förhåller sig till det förra ungefär som en nasalvokal
till den rena munvokalen. Från slutljudet i al·, uttaladt på
samma sätt (så att luften utsläppes genom näsan), skiljer
sig detta nasala /»-ljud genom sin starkare intensitet;
huruvida det också skiljer sig från de nasala fc- och i-ljuden,
tillåta mig icke mina ringa fysikaliska insigter att afgöra.
Men om ock verkligen — såsom sannolikt synes — en
skilnad skulle förefinnas, så är denna så obetydlig, att det
mänskliga hörselorganet ej är nog känsligt att kunna
urskilja ens det ringaste däraf. Detta torde vara orsaken,
hvarför dessa så ytterst lätt bildade Jjud i intet språk
förekomma, annat än någon gång såsom en abnormitet.
Dessa nasalljud måste noga skiljas från de
„Nasen-stoszlaute11, som Kudelka (Analyse der Laute der
menschlichen Stimme vom physikalisch -
physio-logischen Standpunkte. Linz 1856. sid. 18) uppvisat1).
De förhålla sig till hvarandra som ^-ljudet i äp till
p-ljudet i pa. Ty pa uttalas ingalunda med samma ^-ljud,
som höres i ap. Om så vore förhållandet, skulle apa skilja
sig från ap endast därigenom, att ett α-ljud lades till det ljud,
.som slutar ap. Men att så ej sker. finner man lätt. Äfven
detta förhållande har Kudelka anmärkt, och betecknar
olikheten genom namnen ,,reine“ och „unreine Stoszlaute“. Det
,,orena“ ljudet är det, som förekommer i ap. Han yttrar
l) Kudelka har doek äfven fäst uppmärksamhet vid de ofvan
be-skrifna nasalljuden, men vanligen förstår man med hans
„Nasen-stoszlaute" dem, som höras, då p, t, k efterföljas af sina „reso-
nanter“, altså då de förekomma i sådana förbindelser som pmo,
t:,o, kho.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
