Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
därom (sid. 32): „Der Stoszlaut an sich ist mit einem
gewissen Nachhall verbunden, worunter man das Geräusch
zu verstehen hat, das man wahrnimmt, nachdem der
Oeff-nungsprozesz des Mundes oder der Nase bereits sein Ende
erreicht hat. Von diesem Nachhall kann nun der Stoszlaut
durch einen nachfolgenden Laut befreit werden; es ist dazu
nur nöthig, dasz dieser zweite Laut oder seine Strömung in
demselben Momente beginne, in welchem der Nachhall sich
zu entwickeln anfängt. Unter dieser Bedingung wird er
durch die nachfolgende Strömung absorbirt und vernichtet.
Daraus ergibt sich schon, dasz ein Stoszlaut nur durch
einen kontinuirlichen Laut gereinigt werden könne; sind
zwei Stoszlaute mit einander unmittelbar verbunden, so musz
der erste stets unrein sein. Auch wenn der Stoszlaut ganz
allein erzeugt wird, oder wenn er ein Wort oder eine Silbe
schlieszt, ist er unrein." Men om ^-ljuden i ap och pa icke
äro de samma, och jj-ljudet i ap är fullt berättigadt att
behålla detta namn, hvad är då egentligen det s. k. ^-ljudet i
pa? Detta har Kudelka ej förklarat genom sitt uttryck, att
det blifvit ,,renadt“. Svaret på frågan är detta: det s. k.
j)-ljudet i pa är ej annat än samma serie af öfvergångsljud
som i äp-, fastän här i omvänd ordning. Under det i
första stafvelsen af appa det s. k. j)-ljudet uppstår på det
sätt, att mnnorganerna öfvergå från ställningen för a till
ställningen för p — hvarigenom klangfärgen förändras —
och dessutom erhålla en fastare struktur — hvarigenom
ljudets intensitet ökas —, så bildas p-ljudet i andra
staf-velsen så, att mundelarnes spänning slappas och ställningen
förändras från p-läget till a-läget. Det är altså aldeles
samma serie af ljud, ehuru i rakt motsatt ordning. Vid
uttalet af pf sker ingen annan förändring, än att läpparne
öppnas en liten smula, och man kan med skäl säga, att
p-ljudet här knappast är något annat än /-ljudets början. På
samma sätt är förhållandet med ts o. s. v.*).
*) Vanligen kan man bestämdt urskilja, om mundelarne redan
inne-kafva den för f eller s eller andra spiranter erforderliga
ställningen, då utandningen börjar, eller om en klusil konsonant före-r
finnes. Stundom kan dst dock vara svårt nog att afgöra saken.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
