Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
fenomen1). De alra flesta äro af rent mekanisk art, beroende
af frambringningssättet. Alla inom språkvetenskapen
förekommande definitioner på språkliga företeelser måste därföre
vara så gjorda, att de innehålla icke blott en beskrifning af
företeelsens akustiska karaktär, utån äfven af
frambringningssättet; och denna senare del får aldrig fattas, under det
den förra mycket väl kan vara högst ofullständig2). Och
vid indelningen af språkets element måste indelningsgrunden
tagas från den primära sidan, altså från det talade språket,
icke från det hörda. Detta är också de facto till hälften
erkändt, såsom synes af „språkljudens" indelning i labiala,
dentala o. s. v. Däremot blifva sådana indelningar som den
ji ,,Geräuschlaute“ och ,,Sonore“ och dylika, falska, och t.
o. m. den allmänt antagna gemensamma benämningen af
; språkets element — „språkljud11 — är redan i och för sig
falsk, vore den också icke behäftad med det felet att utesluta
de ljudlösa momenten i språket. Jag tror t. o. m., att det
, är just detta namn och det namn, man gifvit den vetenskap,
som innefattar så att säga språkvetenskapens grundlinier,
nämligen namnet ,,ljudfysiologi“8), som varit de
hufvudsak-ligaste hindren för vinnande af klarhet i de frågor, som nu
utgöra föremål för vår betraktelse.
Man inser nu. att de språkliga elementens egenskap att
vara ljudande eller icke ljudande, ej får blifva bestämmande
för deras indelning, utån att de senare mycket väl kunna
sammanställas med de förra, om nämligen öfriga
omständigheter tillåta det. Indelningsgrunden för språkets element
får sökas i frambringningssättet. Men först måste vi hafva
ett nytt namn på de språkliga elementen i stället för den
*) Det fius dock språkliga företeelser, vid hvilka den akustiska effekten
synes vara det primära, t. ex. de s. k. musikaliska akcenierna.
2) Detta gäller naturligtvis icke, om en akustiker tager språket till
föremål för sin betraktelse, ty det faller d irvid inom området af
en vetenskap med helt andra lagar än språkvetenskapen.
*) I ■ stället för detta olämpliga namn kunde man måhända använda
det af Merkel begagnade „laletik11 i titeln på hans bok Physio-
logie der menschlichenSprache(physiologischeLaletik),
Leipzig 1866; eller helt enkelt förändra det till „språkfysiologi11,
en benämning, som också ligger i anförda titel.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
