Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Innan jag lämnar frågan om stafvelsen, vill jag göra
några anmärkningar öfver dess egendomligheter i det hörda
språket. Då sättet och vilkoret för dess frambringande var,
att exspirationen skulle vara en och oafbruten, så är det
klart, att det väsentliga hos stafvelsen, betraktad såsom
akustiskt fenomen, är att det skall vara en enhet. Hvari
denna enhet ligger, har jag redan antydt: stafvelsen är
språkets takt. Dock är icke taktmätningen i språket lika
noggrann och likmätig som i musiken, utån i språket
urskiljas af ålder hufvudsakligen blott tvänne (eller på sin
höjd tränne) olika tidsmått, ett långt (ett halflångt) och ett
kort. Hvarje stafvelse skiljes från andra genom ett
ögonblickligt uppehåll, motsvarande »det lilla uppehållet i
ex-spirationsverksamhet, och förmågan att iakttaga detta
uppehåll är rätt fin. Då pauserna vid de klusila konsonanterna
inträda, räknas de till den föregående stafvelsen, så vida de
verkligen höra dit, och detta kan man märka därigenom,
att implosivljuden uppträda. Explosivljuden, som altid höras,
undantagandes i det fäll att en tenuis efterföljas af sin
motsvarande media eller tvärt om, komma altid på den senare
stafvelsen, äfven om konsonanten skulle uttalas till sammans
med den förra. Att dela pausen kommer naturligtvis icke i
fråga, hvarför det stundom kan blifva omöjligt för åhöraren
att afgöra t. ex. om man säger upp å eller upp på, så vida
ej den talande genom några särskilda konstgrepp söker
förtydliga detta. Det är för resten aldeles likgiltigt, om man
icke så noga kan säga. hvar den ena stafvelsen slutar och
den andra börjar, blott att man kan urskilja hvarje
staf-velses särskilda kvantitet och betoning.
Om tvänne olika slag af stafvelser kommer jag att tala
längre fram.
4. Om konsonanlgemiiiatioiien.
Fasthålla vi vid den ofvan gifna definitionen på stafvelse
och sammanställa den samma med definitionen på ,,bokstaf“,
denna dock icke får betraktas såsom annat än en sekundär
egenskap ; så att mati för förklarandet af de språkliga företeelser, som
pläga åtfölja stafvelselängd, icke kan nöja sig med denna ensam,
ntan måste undersöka de fysiologiska skäl, som betinga den samma.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
