Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
följd, att \p.. .m\, \t...n\ o. s. v. beteckna
„Nasenstosz-laute“, att [i...?] och [rf. .. i] föreställa ljud med lateral
explosion o. d.
Ungefärligen på detta sätt skulle en konsekvent
ljudskrift se ut. Som man finner, är den föga inbjudande, och
svårigheten att noggrant uppfatta ljuden torde icke vara
dess minsta olägenhet. Emellertid har den skrift, som vi
dagligen använda, och som i årtusenden under olika former
användts af de europeiska folken, en otvifvelaktig tendens
till att vara en ljudskrift. Om det också ej kan anses fullt
bevisadt, att den härstammar från det gamla Egyptens
hieroglyfer, är det dock intet tvifvel underkastadt, att den
leder sitt ursprung från en bildskrift, ett sätt hvarpå
människan altid gjort sina första försök att meddela sina tankar.
Bildskriften är en begrepsskrift, ett försök att utån någon
förmedling af språket omedelbart för ögat försinliga det
tänkta. Detta sätt medförde dock alt för stora svårigheter,
för att de skulle kunna öfver vinn as. Men språket var
människan gifvet såsom ett det fullkomligaste medel att
uttrycka sina förnimmelser för andra; en bild af språket skulle
därför blifva det bästa sättet att skriftligen meddela sig.
Öfvergången från begrepsskrift till språkskrift är därför det
första stora steget i skriftens historia x). Språkskriften var till
en början en stafvelse skrift, som dock för sin bristfällighets
skull måste vika för bokstafsskriften. Man ser tydligt hos
stafvelseskriften. att den endast är en öfvergångsform: i
tecknens utseende igenkänner man dess ursprung från
bildskriften, men till sin idé är den en språkskrift.
Bokstafsskriftens princip är att återgifva hvarje enkelt
språkelement med sitt särskilda tecken. Sålunda erhöllo de
olika språkljuden sin beteckning. Äfven språkets ljudlösa
l) Ännu i dag använda vi dook med fördel ett slags begrepsskrift,
nämligen siffrorna, för att angifva talförhållanden. — Ett minne
från begrepsskriftens dagar hafva vi i vår nuvarande skrift i
an-gifvandet af ordskilnaden, något som dock naturligtvis är
nödvändigt i följd af de ofullkomligheter som vidlåda vårt nu brukliga
skrifsätt. Flere äldre språk hafva dock som bekant försmått detta
medel att göra skriften lättare att förstå.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
