Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Runinskriften på Forsaringen.
Ett tydningsförsök af Harald Hjärne.
£)enna märkliga runinskrift kar, såsom bekant, i mer än
-tvenne århundraden pröfvat åtskillige forskares skarpsinne,
men det Oaktadt var Sjelfva syftemålet med dess anbringande
i dörren till Forsa kyrka fullkomligt oklart, ända tills prof.
Bugge för några år sedan offentliggjorde sin grundliga
afhandling oin detta minnesmärke (Festskrift til det Kgl.
Universitet i Upsala ved dets Jubilæum i September 1877 fra
det Kgl. Fredriks Universitet i Christiania, Chr:a 1S77). Han
ådagalade, att inskriften innehåller et kyrkorättsligt lagbud,
afsedt till underrättelse och varning för samtlige sockenbor.
Denna uppfattning torde i allmänhet hafva blifvit erkänd
såsom riktig; den antages äfven af inskriftens senaste
uttolkare, Eirikur Magndsson, som eljes framställer en
af-vikande åsigt rörande vissa punkter (KirkjutiSindi fyrir
Island, Ärg. II 1879, Hept. 2—3, Beykjavik 1879—80, sid. 57 ff.,
en uppsats, på hvilken prof. Bugge gjort mig uppmärksam).
Jag har ej heller funnit något skäl, som kunde tala emot
inskriftens juridiska karakter; deremot synes mig, att prof.
Bugges tolkning, hvad enskildheterna beträffar, kan vara
underkastad vissa tvifvelsmål, hvilka gifvit mig anledning att
eftertänka, huru vida icke en annan, i rättshistoriskt afseende
mera tillfredsställande förklaring vore filologiskt möjlig. Denna
gissning vill jag här underställa sakkunniges omdöme, utån
att inlåta mig på en närmare granskning af de många andra
hittills gjorda tydningsförsöken. För en lättare jemförelses
skull anför jag prof. Bugges egen läsning, från hvilken jag
icke ansett mig böra afvika, enär den grundar sig på en
särdeles noggrann undersökning af ringen och dess runor.
Vid omskrifningen med latinska bokstäfver begagnar jag
samma beteckningssätt som prof. Bugge (sid. 8):
Nord. tidskrift f. filol. V. 12
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
